Har etnicitet betydelse? En studie av sex mammors möte med en Mini-Maria mottagning

Abstract

Mini-Maria Nordost är en av fyra öppenvårdsmottagningar i Göteborg för unga som har bekymmer med alkohol och eller droger. Verksamheten vänder sig till ungdomar upp till 21 år och även till deras anhöriga. Syftet med min uppsats är att undersöka hur föräldrar upplever mötet med mottagningen och samtal som metod. Jag har gjort en kvalitativ studie där sex mammor har intervjuats, fyra med utländsk bakgrund och två med svensk bakgrund. Frågeställningarna handlar om i vilken mån man upplever samtal som metod som meningsfull och hur erfarenhet av att växa upp i en annan familjekultur än den svenska påverkar hur man hanterar bekymmer med tonårsbarns drogmissbruk. Jag har undersökt om det finns skillnader i hur respondenterna svarat som kan förstås utifrån teorier och kultur och etnicitet eller interkulturellt socialt arbete. Fem av sex respondenter anser att samtal har varit meningsfullt för dem. En av mammorna uttrycker att hennes besök var korta och mestadels innehöll information. Alla säger att de har upplevt bemötandet som respektfullt vilket har gjort det möjligt att även samtala om svåra känslor. I huvudsak syns inga skillnader bland respondenterna i hur man upplever samtal som metod som kan förklaras utifrån teorier om kultur och etnicitet. Två av mammorna ger uttryck för att de upplever en skillnad i hur de upplever ungdomarnas bekymmer och sin föräldraroll. Skillnaderna kan antas ha ett samband med att respondenterna själva är uppväxta med en kollektivistisk livssyn.