dc.contributor.author | Gårdström, Axel | |
dc.contributor.author | Fock, Carl-Fredrik | |
dc.date.accessioned | 2014-01-30T10:47:07Z | |
dc.date.available | 2014-01-30T10:47:07Z | |
dc.date.issued | 2014-01-30 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/35007 | |
dc.description.abstract | Backgrund och Problem: I dagens globala miljö där företag köp och säljs kontinuerligt är
värderingen en av grundpelarna. Värderingen består av en mängd olika komponenter där man
skiljer på den fundamentala och tekniska analysen. I detta arbete analyseras värderingen som utgör
den fundamentala analysens sista steg, utifrån två perspektiv.
Problemformulering:
Hur värderas ett företag praktiskt utifrån dess kassaflöden respektive substansvärde?
Hur skiljer sig det värdet vi har fått i våra modeller gentemot det värdet som finns på
börsen? Om skillnader uppstår vad kan dessa bero på?
Syfte: Detta arbete syftar till att skapa en förståelse för perspektivproblematiken vid värdering av
företag. För att uppnå detta har vi valt att praktiskt genomföra olika typer av värderingar på två
valda bolag, Castellum och Hufvudstaden.
Avgränsningar: För att komma fram till själva värderingen krävs en djupare förståelse kring
företaget och dess omvärld. Detta beskrivs i den fundamentala analysens olika steg där vi har valt
att rikta in oss på sista steget, själva värderingen. Detta utifrån avkastningsvärdering med DCFmodellen
och redovisningens substansvärdering.
Metod: Vi med hjälp av teorin angående DCF-modellen samt substansvärdering utfört värdering på
två börsnoterade fastighetsbolag, Castellum och Hufvudstaden. Vidare har vi analyserat resultatet
av värderingarna och jämfört detta med det verkliga börsvärdet av bolagen.
Resultat och slutsats: Det resultat vi har kommit fram till visar att det finns ett samband mellan
DCF-modellen och substansvärderingsmodellen, där DCF-modellen genomgående ger ett högre
värde. Dock har vi inte hittat något samband mellan dessa två modeller och det värde som börsen
visar, i Castellums fall visar börsen det högsta värdet och för Hufvudstaden är börsvärdet det lägsta.
Vidare har vi kommit fram till att DCF-modellens resultat bygger på många antaganden vilket gör
att resultatet lätt kan manipuleras till det värde som värderaren önskar, dock kan vi inte se att någon
av de två modellerna skulle vara att föredra utan fler modeller behövs för att få ett rättvisande
värde.
Förslag till fortsatt forskning: Efter att uppsatsen nu är klar har vi kommit fram till att det hade
varit intressant att på ett djupare plan analysera varför aktiepriset på börsen beter sig som det gör,
det hade även varit intressant att analysera och jämföra de två modellernas värde på fler bolag inom
fastighetsbranschen med deras börsvärde, på detta vis hade vi på ett ännu tydligare sätt kunnat
styrka eller dementera de slutsatser vi har kommit fram till. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Externredovisning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 13-14-9 | sv |
dc.subject | Företagsvärdering, värdering, kassaflöden, DCF-modell, substansvärdering | sv |
dc.title | Företagsvärdering utifrån två perspektiv –En analys av olika värderingsmodellers på två fastighetsbolag | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |