dc.contributor.author | Månson, Magdalena | |
dc.date.accessioned | 2014-02-04T10:09:13Z | |
dc.date.available | 2014-02-04T10:09:13Z | |
dc.date.issued | 2014-02-04 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/35025 | |
dc.description.abstract | Denna uppsats bygger på åtta semi-strukturerade intervjuer med frivilligt ensamstående mammor genom insemination eller IVF. Mammorna svarade bland annat på frågor om beslutet, det privata och det formella nätverket och om tankar om familjeformen. Uppsatsens huvudsakliga syfte var att öka kunskapen om senmoderna familjeformer genom att undersöka hur kvinnor som är frivilligt ensamstående via insemination eller IVF reflekterade kring sin familjeform och vilka resurser de mobiliserade i sina nätverk. De frågeställningar som avhandlades i uppsatsen var:
- På vilket sätt kom de frivilligt ensamstående mammorna fram till sitt beslut att forma en frivilligt ensamstående mamma-familj och hur realiserade de beslutet?
- Vilka tankar och erfarenheter i relation till sin familjeform har mammorna?
- På vilket sätt mobiliserar mammorna resurser främst genom sitt privata nätverk men även i relation till samhällets olika formella nätverk?
Resultaten analyserades dels utifrån det sociologiska resonemanget om det senmoderna samhället med fokus på begreppen reflexivitet, individualitet och autonomi och dels på teorier om sociala nätverk. Begreppet heteronormativitet finns även till viss del med i analysen. Studien visade att familjen frivilligt ensamstående mamma är en familjeform som visar på den individualitet, autonomi och reflexivitet som kännetecknar det senmoderna samhället. Kunskaper och informationer bearbetas genom reflexivitet och förändrar kvinnornas handlingar och normativa hållning. Kvinnornas val och reflexioner i denna studie är exempel på handlande som frigjorts från traditionella normer. Deras val av familjebildning visar på de möjligheter som individualisering i det senmoderna samhället öppnat upp och när beslutet att bilda en frivilligt ensamstående mamma-familj realiseras tas det senmoderna samhällets möjligheter tillvara. Kvinnorna i studien är självständiga nätverksbyggare och ”jag löser det den dagen jag har ett konkret problem” kan ses som ett sammanfattande måtto för dem. De har skapat sig ett utvidgat familjerum med olika vuxenkontakter som kan ge både praktiskt och emotionellt stöd, till exempel vänner, egna föräldrar, grannar och föreningen Femmis. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | frivilligt ensamstående mammor, sociala nätverk, det senmoderna samhället, reflexivitet | sv |
dc.title | Ett reflexivt föräldraskap. En kvalitativ studie om frivilligt ensamstående mammor och deras nätverk | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |