Var finns skillnaderna? En studie om geografilärares förhållningssätt till den nya ämnesplanen i GY2011

Abstract

Frågan som har legat till grund för uppsatsen, och som ofta dyker upp i samband med nybildandet eller reformerandet av nya kursplaner för skolämnen, är vilka ämnesteoretiska likheter och skillnader som bör råda mellan gamla och nya kursplaner. Detta är ett intressant problemområde att undersöka då det nu har gått ett par år sedan den nya ämnesplanen för gymnasieskolan trädde i kraft. Syftet med studien är att undersöka ett antal geografilärares förhållningssätt till den nya ämnesplanen inom GY2011. Detta ska besvaras med hjälp av följande frågeställningar:  Hur förhåller sig lärarna till de ämnesteoretiska skillnaderna i den nya kursplanen i förhållande till den gamla?  I vilken utsträckning sker praktisk tillämpning av det nya innehållet enligt Skolverkets kommentar kring ämnesplanen, exempelvis kring GIS? Uppsatsen är baserad på sju stycken djupintervjuer med geografilärare som, för att kunna besvara syftet och frågeställningarna, antar en kvalitativ form. Valet av urvalsgrupp samt inom vilket geografiskt område urvalet har skett har bestämts av praktiska skäl. Studien har skett till följd av den omställning som GY 2011 har inneburit för lärarstuderande och verksamma lärare då dessa behöver ta till sig en ny ämnes- och kursplan. Därför har det varit intressant att undersöka hur verksamma lärare själva ser på denna förändring. Forskningsmässigt är GY 2011 är fortfarande ett nytt problemområde och det har inte gjorts några större offentliga studier kring hur implementeringen har gått tillväga och om den har lyckats. Dock finns det ett par universitetsuppsatser att tillgå där dessa har haft som mål att undersöka implementeringsprocessen på olika skolor. Dessutom påbörjade Skolverket 2012 en utredning av hur den nya gymnasiereformen har genomförts ute i skolorna. Ett tydligt resultat av undersökningen är att de flesta av de intervjuade anser att den enskilt största utmaningen som den nya ämnesplanen har inneburit är den förändring som det nya betygssystemet har medfört samt sätten med vilket det mäts på. Ytterligare något som har framkommit i undersökningen är det faktum att flera lärare tycker att det ämnesteoretiska innehållet i den nya ämnesplanen är alldeles för omfattande i förhållande till hur mycket utrymme och tid geografiämnet får i skolan. Vidare är i princip alla lärarna ense om att det är tydigt att momenten som rör hållbar utveckling och GIS har fått större utrymme i den nya ämnesplanen, något som även Skolverkets kommentarer bekräftar. En röd tråd genom intervjuerna har varit betydelsen av kollegialt och externt stöd samt hur pass mycket detta underlättar vid implementering av den nya ämnesplanen för de lärarna som har upplevt detta.