Matematikattityder. Elever i år 7-9 och deras föräldrars attityder till matematik

Abstract

Bakgrund: Matematik ges mycket utrymme i grundskolan. Under vår utbildning har vi fått anledning att utbyta erfarenheter från våra år som pedagoger i ämnet. Forskning visar att positiv attityd ger bättre förutsättningar att tillgodogöra sig kunskap och att elevers attityd till matematik i grundskolan förändras med stigande ålder. Påverkas elevernas attityd till matematik förutom av skolan även av hemmet? Vi ville ta reda på mer om hur matematik uppfattas av elever och föräldrar och därför gjorde vi en undersökning om huruvida föräldrars erfarenheter och attityder påverkar deras barns intresse och attityd till matematik. Attitydpåverkan av faktorer som ålder, skolans läge, kön, etnicitet och social bakgrund undersöktes samtidigt.

Syfte: Syftet med föreliggande undersökning var att undersöka attityder till matematik bland elever och föräldrar i årskurs 7 till 9 på två västsvenska skolor. De specifika frågeställningarna blev:

- Hur ser attityden till matematik ut bland elever och föräldrar? - Påverkas attityder till matematik av följande faktorer: • ålder årskurs 7 - 9 • skolans läge dvs. landsbygd – stad • kön • etnicitet • social bakgrund

Metod: I vår enkätundersökning ville vi få med elever som representerar genomsnittet av elever i Sverige genom att välja klasser från både medelstor stad och från landsbygd. I undersökningen deltog elever och föräldrar från fem olika klasser, två klasser från årskurs 7, en klass från årskurs 8 och två klasser från årskurs 9, dvs. elever 13-15 år gamla. Vi analyserade medelvärdet och signifikanstestade med T-test. Databearbetningen gjordes i SPSS.

Resultat: Attityden till matematik bland elever och föräldrar i vår undersökning var genomgående relativt positiv. Det visade sig att attityderna inte samvarierade helt då föräldrarna i högre grad tyckte att matematik var intressant jämfört med eleverna. Däremot hade eleverna en större tilltro till att ämnet var viktigt för ett yrke. Elevernas attityder blev mindre positiva med stigande årskurser medan föräldrarnas attityder förblev oförändrade beroende på deras barns årskurs. Mellan stad och landsbygd var skillnaderna i attityd marginella bland både elever och föräldrar och utifrån kön fanns ingen skillnad i attityd till matematik. Däremot hade flickor med utländsk bakgrund en mer positiv attityd till ämnet än motsvarande pojkar. Även elever med högre social bakgrund hade en mer positiv attityd till matematik.