Fritid i fritidshem. En etnografisk studie kring beskrivningar av meningsfull fritid, fritidshemmets innehåll och meningserbjudande

Abstract

Inledning: Fritidshem är en verksamhet som skall erbjuda barn meningsfull fritid och rekreation (Skollagen 2010:800) Vad detta kan vara och vem som definierar vad som är meningsfullt kan diskuteras. Pedagoger har stort inflytande över vad för pedagogisk verksamhet som skapas och fritidshemmets innehåll kan antingen planeras för barn som med barn beroende på hur man tolkar uppdraget i fritidshem och hur man ser på barn, barndom och pedagogik.

Syfte och frågeställningar: Studiens syfte är att få kunskap om barns beskrivning av fritid och meningsfull fritid. Vidare vill jag undersöka hur fritidshemmens verksamhet styrs, organiseras, utformas för att möta barns önskemål beträffande innehåll samt undersöka vilka faktorer som påverkar verksamhetens meningserbjudanden. Mina frågeställningar är; Hur beskriver barn fritid och meningsfull fritid? Hur organiseras och utformas fritidshemmet? Vad erbjuds för innehåll och meningsskapande i fritidsverksamheten? Vilka faktorer påverkar verksamhetens innehåll, utformning och meningserbjudanden?

Tidigare forskning: I denna del beskrivs barns fritid och fritidshemmets framväxt och därefter fritidshemmets styrning och teoretiska grund. Vidare presenteras filosofiska perspektiv på fritidspedagogik, fritidshemmets innehåll och utformning samt fritid som diskurs i fritidshemmet.

Metod: Studien är etnografisk och i Alvesson och Sköldberg (2008) beskrivs etnografi ha betoning på kulturella eller föreställningsmässiga fenomen som idéer, tankesätt, symboler eller innebörder, men kan också uppmärksamma beteendemönster och andra materiella och kognitiva förhållanden. Metoden, eller tillvägagångssättet, handlar om att växla mellan det man samlar som information ute på fältet genom att se, lyssna och samtala med barn och pedagoger i en lokalt kulturell kontext och de i studien valda teorier. Jag använder observationer, samtal och self-reports som undersökningsmetoder för att få kunskap om hur barn på fritidshem beskriver fritid, meningsfull fritid samt hur man i fritidshemmens verksamhet möter barns önskemål beträffande innehåll och meningserbjudanden. Jag undersöker också verksamhetens fält, strukturer och aktörers handlande och dess innebörder.

Teorier: Studien tar utgångspunkt i Bourdieu praxiologiska teori. Då flera delar av verksamheten undersöks används flera olika verktyg för analys. Teorier och begrepp som fält, kapital och habitus används men också fritidsvetenskapliga teorier och idéer kring skapande av mening. För att undersöka styrande faktorer används ramfaktorer och Bernstein´s begrepp klassifikation, inramning och kod.

Resultat: Resultatet av samtliga barn i studiens beskrivningar av fritid gav fyra övergripande teman vilka var; Fritid som frihet, Fritid som överbliven tid, Fritid som aktivitet, Fritid som egen upplevelse. Barns beskrivningar av meningsfull fritid kategoriserades i fyra olika teman. De teman som framkom var; Frihet att välja, Att aktivera sig med något, Social gemenskap och Nöjdhet. Sammanfattningsvis blev meningsfull fritid enligt barns beskrivningar att det är när man gör något, ofta tillsammans med andra, och att denna aktivitet skall för att vara meningsfull innehålla ett viss mått av nöjdhet och frihet att välja.

Resultatet av fältstudier på fritidshem 1 kan sammanfattas som en verksamhet med ambition om att ge barn meningsfull fritid genom att erbjuda fri lek. Den fria leken sågs som demokratiskt fostrande och gav barn redskap att utvecklas som empatiska individer. Pedagogerna menade att det var viktigt för barns lärande att verksamheten skulle vara målplanerad. Omsorg och pedagogik skulle förenas med mål om att ge barn redskap att utvecklas och assimileras in i samhället. Utifrån samtal med barnen gavs en annan bild av verksamheten. Tema kring barnens svar gav att de visade att verksamheten erbjöd fysisk rörelse och skapande och konstruerande. Vad barn beskrev att de helst önskade som fritid var möjlighet till att utforska och göra utflykter. Resultatet här blir att man i verksamheten inte möter barnens intressen. Mina observationer och delvis pedagogernas kommentarer visar också att innehållet på fritidshemmet blev en annan än den som fanns ambition till på grund av bl.a. rutiner och avbrott och delvis pedagogers praktiska sinne. Verksamheten som skapades innebar stark klassifikation och stark inramning och koden blev att erbjuda barnpassning och sysselsättning.

Fritidshem 2 kan sammanfattas som en verksamhet med ambition om att ge barn valfrihet. Vad denna valfrihet skulle innebära eller vad för val barnen möjligt kunde göra reflekterades inte över. Fokus i verksamheten var inte barns meningsskapande eller lärande utan att få verksamheten att fungera tillfredställande så barn fick fri lek och sysselsättning. Utifrån samtal med barnen gavs bilden av att verksamheten erbjöd fysisk rörelse och skapande och konstruerande. Resultatet av vad barnen helst av allt önskade på sin fritid var fysisk rörelse och utforska och utflykt. Resultatet blir även i fritidshem 2 at man inte möter barnens intressen. Både pedagogerna som rektorns beskrivning av fritiden kan liknas vid det Haglund (2009) beskriver som diskursen överbliven tid. På fritidshem 2 blev resultatet stark klassifikation och stark inramning. Pedagogerna planerade verksamheten för barn och inflytandet över innehållet var begränsat för barnen. Koden för verksamheten kan beskrivas som tid för rekreation och fri lek.