Sveriges demokratibistånd - En textanalys över mål, motiveringar, perspektiv, definitioner och fokus under tidsperioden 1997-2012

Abstract

Många forskare pekar på att demokratibiståndet har ökat stadigt sedan början av 1990-talet. I Sverige utgörs idag en stor del av biståndsbudgeten av demokratibistånd. Större jämförelser av det generella biståndet över tid, forskning kring effekter av demokratibistånd och jämförelser mellan länder över demokratibiståndet har givit en bra bild av dessa aspekter. En beskrivning av hur demokratibiståndet specifikt i Sverige sett ut och möjligen förändrats i sina mål, motiveringar, perspektiv, definitioner och fokus under denna tidsperiod är däremot svårare att finna i referenslitteraturen. Med hjälp av en jämförande textanalys över policydokument från 1997 och 2012 undersöker jag i denna uppsats vad som betonas på de olika analyspunkterna samt vilka förändringar som syns. Analysen visar vad Sverige har betonat i demokratibiståndets mål, motiveringar, perspektiv, definitioner och fokus samt att det i dokumenten inte kan spåras några större förändringar mellan tidpunkterna. Dokumenten i sig har dock förtydligats och utvecklats. Resultaten visar på ett etablerat långsiktigt perspektiv inom demokratibiståndet.