Show simple item record

dc.contributor.authorWahlbeck, Sabina
dc.date.accessioned2014-04-22T07:25:28Z
dc.date.available2014-04-22T07:25:28Z
dc.date.issued2014-04-22
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/35670
dc.description.abstractLagen om förbud mot köp av sexuell tjänst (Brottsbalken 6 kap 11 §) infördes i Sverige 1999. När lagen utarbetades var den, internationellt sett, unik i sin utformning eftersom den utmäter straffansvar för den som köper en sexuell tjänst men inte för den som säljer den. Föreliggande undersökning ämnar söka svar på frågor kring hur den dominerande diskursen om sexhandel såg ut inför och i samband med att lagen kom till, hur den säljande och köpande parten i sexhandeln gestaltas i förarbetena och vilka värden som genom argumentationen för och emot en kriminalisering framhålls som skyddsvärda i förhållande till sexhandeln. Den tidigare forskningen som presenteras visar på i grova drag två motstående förhållningssätt till prostitution, som båda hävdar en feministisk utgångspunkt men som ur olika perspektiv fokuserar på kvinnans rättigheter. Den teoretiska och metodologiska utgångspunkten i min studie är diskursanalys. Undersökningen präglas av en socialkonstruktivistisk syn, med begrepp från kritisk diskursteori som ämnar belysa materialet och svara på frågor ur ett diskursivt perspektiv och ett genusperspektiv. Frågorna har besvarats i huvudsak med en kvalitativ metod, men med inslag av enstaka kvantitativa mätmetoder som komplement. Resultaten, som undersökningen har kommit fram till, visar att diskursen kring sexhandel i förarbetena till sexköpslagen, har genomgått en viss förändring. Den har från början främst handlat om den sexsäljande kvinnan, och fortfarande i hög grad tenderar att sätta den sexsäljande parten i fokus. Angående hur den köpande och säljande parten framställs, och vad det har haft för betydelse för lagens utformning, få sägas att den säljande parten i hög grad har associerats med kvinnor, och den köpande parten med män. Kvinnorna framställs som underordnade och passiva och männen som aktiva och handlingskraftiga. Detta får anses ha haft betydelse för lagens tillkomst och utformning, då diskussionen till stor del har handlat om att uppnå jämställdhet mellan könen och ur varierande perspektiv tillgodose kvinnors rättigheter. De värden man avser skydda genom lagstiftningen är individer, i första hand den prostituerade kvinnan, jämställdheten och samhället.sv
dc.language.isoswesv
dc.subjectsexhandel, sexköpslagen, diskursanalys, prostitutionsv
dc.titleAtt konstruera en (ny?) norm.En analys av förarbetena till sexköpslagensv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentGöteborg University/Department of Social Workeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för socialt arbeteswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record