"Skimmer över AIL" - en textanalys om arbetsintegrerat lärande

Abstract

Syfte: Högskolan Väst har sedan 2002 regeringens uppdrag att utveckla AIL/arbetsintegrerat lärande i högre utbildning. Högskolan ska vara ledande nationellt men också en nyckelaktör internationellt. Syfte för studien var att undersöka vad AIL är och hur AIL praktiseras enligt texter om AIL på högskolans hemsida. Syftet var också att undersöka varför AIL används; d.v.s. vilka argument Högskolan Väst använder sig av i sin marknadsföring av AIL. Studien fokuserar också på makt- och kunskapsintresse utifrån de rationaliteter/innebörder diskursen AIL innehåller enligt denna studie.

Teori: Teoretiska utgångspunkter var teorier om lärande och arbete. Även teorier om diskurs, makt- och kunskapsintresse utifrån den kritiska teorin, med företrädare som Habermas; kritisk diskusanalys enligt Foucault och diskursiv och social praktik företrädd av Fairclough; pedagogisk identitet av Bernstein samt diskurs i relation till språk och social kontext enligt Hackings, tillämpades.

Metod: I denna studie användes metoden textanalys innefattande innehållsanalys; som ser till innebörder och förekomsten av dessa i texten, argumentationsanalys; vilka argument som texten innehåller, samt diskursanalys; det man talar om och inte talar om i texten. Även frekvens av utsagor i texten har tagits fram.

Resultat: I de rationaliteter studien resulterat i visas att AIL är en idé och katalysator för tillväxt och utveckling av den högre utbildningen, arbetsliv och samhälle. Människans aktiviteter och de relationer som finns, uppstår eller konstrueras och/eller medvetet skapas i och genom arbete eller i området utanför, som studier och arbetslöshet, omfattas. Talet om vad AIL är överröstas av talet om hur AIL praktiseras, d.v.s. genom arbetsintegrerade lärmodeller. Dessa ses som den ultimata metoden för lärande i/på och samlärande mellan akademi och omgivande samhälle. Talet om att AIL är lärmodeller reproduceras återkommande i texterna. Argument för AIL är att AIL är det förgivettagna goda för utveckling av akademi och samhälle nationellt och internationellt/också i det post-moderna samhället. Mycket lite kritik ryms i texterna. Ett fynd i resultatet är att arbetsbegreppet inom AIL ej är definierat vilket också kan tolkas som att AIL ej heller är definierat. Talet om lärande motsvaras inte av talet om arbete. AIL-forskningen bör därför enligt studien problematisera och kritiskt granska dimensioner i arbetsbegreppet samt tillföra detta begrepp i och utveckla AIL-begreppet/diskursen, för att åstadkomma den förändring av akademi och arbetsliv som det post-moderna samhället är i behov av, enligt studerade texter.