Läsarten i medialiseringens tidevarv. En läsartsanalys av fem svensklärares retorik om läsning.

Abstract

Syftet med studien är att undersöka fem svensklärares föreställningar om läsning av olika typer av texter. Undersökningen genomförs mot bakgrund av den medialisering som sägs prägla samhället och skolan. Syftet är också att relatera till spörsmål som postulerats inom det senaste decenniets svenskämnesdidaktiska forskning, bl.a. frågor om hur, vad och varför man ska läsa olika typer av texter. Uppsatsens huvudfråga berör relationen mellan läsarter och texttyper. Denna besvaras genom att undersöka vilka läsarter som möjliggörs, efterfrågas och premieras i lärarnas resonemang. Materialet består av fem intervjuer med verksamma gymnasielärare inom ämnet Svenska. Intervjuerna genomfördes i november 013. Undersökningsmaterialet analyseras genom åtta olika läsartsbegrepp.

Genom att använda läsarter som både undersökningsobjekt och analysverktyg syns vilka läsarter som efterfrågas av lärarna. Dessutom blottläggs tydliga relationer mellan specifika läsarter och medier. Generellt framträder den estetiska och kritiska läsarten som de mest efterfrågade – vilket både bekräftar och motsäger samtida forskning. Sammantaget anser lärarna att eleverna saknar den kritiska läsarten, ofta som en konsekvens av att medievanorna leder eleverna till en naiv läsart. Elevernas medievanor ställs också i konflikt till dem de möter i skolan.

Ett dikotomiskt tänkande präglar också lärarnas retorik om läsning, t.ex. genom att eleven antingen läser kritiskt eller naivt. Genom att använda läsarterna kreativ läsning och mediereflexivitet syns några få resonemang som uppluckrar dikotomin, men dessa är undantag. Ett tredje betydelsefullt resultat för undersökningen är att läsartsanalysen erbjuder flera sätt att beskriva läsning inom skolan. Till skillnad från tidigare svenskämnesdidaktisk forskning används här fler än ett läsartspar. Detta medför att beskrivningen av möjliggjorda och premierade läsarter nyanseras. För läraryrket i allmänhet och svenskläraryrket i synnerhet är detta betydelsefullt. Genom analysen syns att läsning och läsförståelse inte låter sig beskrivas som ett antingen- eller. Istället blottläggs hur såväl olika medier som didaktiska val erbjuder och begränsar vilka sätt att läsa som möjliggörs.