”Vi slänger in lite kluringar ibland!” – Om hur problemlösning används i matematikundervisning.

Abstract

Sammanfattning Syftet med vårt examensarbete var att se vad verksamma lärare anser att problemlösning är och hur de använder sig utav det i sin matematikundervisning. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med både gymnasielärare och högstadielärare och observerat en lektion för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi ville även försöka utreda definitionen av problemlösning. Detta har vi gjort genom att läsa litteratur och berör ämnet.

Det visade sig att definitionen av problemlösning tillslut inte var så lätt att besvara då olika forskare har presenterat olika modeller av vad ett problem och vad lösningen av ett problem är. Detta kunde vi även se i våra intervjuer där åsikterna om vad en problemlösningsuppgift var gick isär hos lärarna. Högstadielärarna som har intervjuats har denna termin deltagit i Matematiklyftet och använde sig i större utsträckning av problemlösning i sin undervisning än vad gymnasielärarna gjorde. Vi har jämfört kursplaner tillbaka till 70-talet och speciellt tittat på hur väl de olika kursplanerna belyser just problemlösning. Med tanke på hur de nya styrdokumenten ser ut (Lgr11 och Gy11) så bör även gymnasielärarna se över sin undervisning så de inte missar problemlösning i sin undervisning.

Arbetet har gett oss inblick i hur viktigt det är att använda sig av problemlösning i matematikundervisningen. Det är dock svårt att göra bra problemlösningsuppgifter som utmanar eleverna på en lagom nivå och vi kan se att en god kommunikation mellan lärare leder till mer genomtänkta val av uppgifter. Den japanska metoden att använda sig utav problemlösning har vi också studerat närmare och detta sätt att arbeta blir alltmer etablerat och dyker inte minst upp som en del i Matematiklyftet. Lektionen som vi observerade innehöll undervisning genom problemlösning som är en självklar del i den japaninfluerade undervisningen, istället för en lektion om problemlösning.