Förskolegården – den optimala platsen för utomhusverksamhet? En intervjustudie med sex pedagoger.

Abstract

Sammanfattning: Syftet med vår uppsats är att undersöka hur förskolegårdar används i det pedagogiska arbetet. Vi vill ta reda på hur utomhusverksamheten på förskolegården kan komplettera inomhusverksamheten, erbjuda variation och bilda ett helhetslärande. Vår undersökning tar sin utgångspunkt i pragmatismen och den sociokulturella teorin.

Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har observerat tre olika förskolegårdar samt intervjuat två pedagoger på varje besökt förskola. Vår analys av resultatet inspireras av fenomenografisk analys. Vårt resultat visar att alla pedagoger anser att förskolegården är en viktig plats för barnens lärande. De hävdar att gården på olika sätt kan komplettera inomhusverksamheten. Pedagogerna tar upp att de fördelar som utomhuspedagogik ger är större utrymme, tillfälle till fri lek, samarbetet mellan barn och barn och pedagoger gynnas, motoriken övas och hälsan främjas. Alla pedagoger diskuterar temaarbete och hur det används eller kan användas även på gården. På en av förskolorna arbetar pedagogerna kontinuerligt med att kombinera inomhus- och utomhusverksamheten.

Med tanke på vårt resultat anser vi att utomhusverksamhet på förskolan är en mycket viktig del i den pedagogiska verksamheten. Genom att ge barn möjligheter till ett varierat lärande i olika kontexter och i autentiska miljöer får de en större förståelse och ett helhetslärande. På så sätt blir det också möjligt att nå alla barn i deras läroprocess. Vår studie visar att utomhusverksamhet på gården uppmuntrar och övar samarbetsförmågan och ger möjlighet till många givande leksituationer.

För verksamma inom förskolan är det viktigt att se förskolegården som en möjlig plats för lärande och våga utmana barnen i deras aktiviteter på gården.