dc.contributor.author | Kvarnero, Karin | |
dc.date.accessioned | 2014-06-03T12:40:05Z | |
dc.date.available | 2014-06-03T12:40:05Z | |
dc.date.issued | 2013 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/35930 | |
dc.description.abstract | Syftet med denna studie är att med variationsteorin som teoretisk grund undersöka undervisningen i två
elevgrupper i årskurs 1 där fingertalen, beskrivna av Dagmar Neuman, introducerades. Studien belyser (i) vilka
mönster av variation som presenterades i undervisningen samt, (ii) hur eleverna i de respektive grupperna
eventuellt förbättrade sig. Vidare fokuseras (iii) huruvida undervisningen verkade gynna de kunskapsmässigt
svaga eller starka eleverna.
Studien är en kvalitativ experimentell studie inspirerad av arbetssättet i en learning study. Eleverna delades upp i
två grupper, och utifrån studiens lärandeobjekt, att förstå och kunna använda sig av fingertal, planerades två
lektioner för grupp A. Utifrån lektionsanalys och resultat i för- och eftertest reviderades lektionsplaneringen
inför undervisningen med grupp B.
Då eleverna redan i förtestet uppvisade goda resultat kunde endast en mindre förbättring av medelvärden i båda
grupperna påvisas. Grupp A förbättrade sitt medelvärde något mer. Detta kan förklaras av att de två elever som
förbättrade sitt resultat markant båda tillhörde denna grupp. Dessa två elever tillhörde de elever som fått lägst
poäng i förtestet, men efter undervisningen förbättrade de sitt resultat avsevärt.
I grupp A förbättrade eleverna främst sin förmåga att direkt forma fingertalet 8. Färdighetsträning för denna
förmåga iscensattes i undervisningen för såväl grupp A som B, men i grupp B löste samtliga elever denna
uppgift redan i förtestet. Grupp B visar däremot en något större förbättring rörande problemlösningsuppgifter. En
förklaring till detta kan ha varit att flera kritiska aspekter varierades samtidigt i en problemlösningsuppgift som
endast förekom i undervisningen med grupp B.
Studien är relevant för blivande och yrkesverksamma lärare då undervisningen av fingertal verkar vara ett
arbetssätt som gynnar de kunskapsmässigt svagare eleverna. | sv |
dc.format.extent | 49 sidor | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.publisher | Göteborgs universitet. Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning | sv |
dc.relation.ispartofseries | HT13-2611-187 | sv |
dc.subject | fingertal, del‐del‐helhet, talförståelse, variationsteorin, learning study, | sv |
dc.title | Yngre elevers användande av fingertal | sv |
dc.type | Text | sv |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen | |
dc.type.degree | Student essay | eng |