Bostadsbrist i Göteborg -Bostadspolitiska reformförslag och deras inverkan på tre företag inom fastighetsbranschen

Abstract

Bakgrund och problem: Det råder bostadsbrist i Sverige. Befolkningen ökar i högre grad än vad det byggs och unga vuxna tvingas att stå i bostadskö i flera år för att överhuvudtaget få en lägenhet. Studier visar att om bostadsbristen i Göteborg inte kan det få effekten av ett produktionsbortfall på upp mot 200 miljarder SEK och 40 000 förlorade jobb över de kommande 15 åren.

Syfte: Syftet med arbetet är att ge en överblick på hur tre olika företag skulle kunna påverkas av politiska reformer relaterade till dagens bostadsbrist samt hur dessa reformer skulle kunna motverka bostadsbristen i Göteborg. För att kunna göra det vill vi lyfta fram orsaker till dagens bostadsbrist i Göteborgs stad, fastställa vilka lösningar som läggs fram av politiker och intressenter samt beskriva företagen och deras ekonomiska situation och hur den kan påverkas i framtiden.

Metod: Vi kommer göra en överblick av den bostadspolitiska debatten för att se vilka reformförslag som existerar. För att få byggnadsnämnden i Göteborgs åsikt på förslagen genomförs en intervju med deras ordförande Mats Ansmar. En intervju genomförs även med Familjebostäders fastighetsutvecklingschef Mikael Doletis som sakkunnig inom ämnet. Därefter genomförs en ekonomisk analys av följande tre företag: Familjebostäder, Egnahemsbolaget och Tornstaden.

Analys och slutsats: Bostadsbristen i Sveriges tillväxtkommuner, och Göteborg, är en fråga som är svår att lösa och många förslag på reformer existerar. Vi har identifierat och valt ut sju förslag från olika intressenter i debatten för närmare analys. Dessa är:

• Bullernivåer • Finsk modell • Subventioner mot hyresrätter • Slopa fastighetsavgift för hyresrätter och studentbostäder • Slopa bruksvärdessystemet • Avskaffa eller förändra det kommunala planmonopolets samt tillåt externa konsulter i planprocessen • Ta bort kravet på parkeringsplatser

De mest centrala reformerna är de som kan ge utslag på både intäkt – och kostnadsidan samt förenkla byggandet. Vi har genom analysen kommit fram till att ett slopat brukvärdessystem skulle kunna öka intäkterna initialt för fastighetsbolagen genom möjliggörandet av högre hyror. Räntesubventioner skulle kunna justera kalkylräntan för företagen och på så vis påverka kostnadssidan så att deras kalkyler går ihop trots att hyrorna inte höjs. En reform som är viktig för att underlätta byggandet och framförallt byggandet av mindre lägenheter är förändrade bullerregler.

För de tre företag som vi undersökt är det främst på Familjebostäder som man kan se att reformerna ger en tydlig positiv påverkan på. Detta då de flesta reformerna antingen är inriktade på att minska kostnaderna eller förenkla byggandet för antingen hyresrätter eller bostadsbyggandet överlag. Egnahemsbolaget, som bygger bostadsrätter, kan dock få en viss negativ påverkan om reformerna fokuserar på att hyresrätter skall prioriteras vid nybyggnation. För Tornstaden är det svårt att se en faktisk påverkan men eftersom det är ett företag som endast bygger på order kan alla reformer som ökar bostadsbyggande möjliggöra för dem att få fler offerter och på så sätt öka sina intäkter.