| dc.contributor.author | Culum, Jasmina | |
| dc.date.accessioned | 2014-06-23T08:30:25Z | |
| dc.date.available | 2014-06-23T08:30:25Z | |
| dc.date.issued | 2014-06-23 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/36065 | |
| dc.description | Introduction: Public health is based on the determinants of health. They mutually influence each other. Structural factors and life conditions contribute to health inequality both within and between countries. Health inequality can be seen between different social groups, which can be the cause of differences in living conditions, health behavior and disease vulnerability. One of the consequences of this is segregation which means that certain groups live apart, where this distribution can be connected to economic resources and/or ethnicity. This is a part of a discrimination pattern of certain groups and stigmatization of certain suburbs. Aim: This literature based study’s aim was to examine the theoretical basis for using the term territorial stigmatization in the field of public health. Method: Study design used was literature based and material contained of 13 science articles that war appraised for quality. Result: During the analysis of these articles six categories were found thus became headings in the result. These were: residents’ strategies for stigma avoidance, health and territorial stigmatization, territorial stigmatization towards certain areas and also certain tenure, self-efficacy and empowerment and the last one was territorial stigmatization in Sweden. Discussion/Conclusion: Territorial stigmatization can be used in the field of public health science, first of all as a part of different explanation models behind health inequality. | sv |
| dc.description.abstract | Introduktion: Folkhälsoarbete utgår ifrån hälsans bestämningsfaktorer. Dessa påverkar varandra inbördes. Strukturella faktorer och skillnader i livsvillkor bidrar till ojämlikheten i hälsa inom och mellan länder. Ojämlikhet i hälsa finns mellan olika samhällsgrupper och orsakas också av skillnader i hälsobeteenden och sårbarhet för sjukdomar. En av konsekvenserna av denna ojämlikhet är boendesegregation vilket innebär att olika grupper bor åtskilda, där indelningen kan ha samband med ekonomiska resurser och/eller etnicitet. Detta ingår i ett mönster av diskriminering av grupper av människor och stigmatisering av bostadsområden. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka den teoretiska grunden för att använda begreppet territoriell stigmatisering inom det folkhälsovetenskapliga fältet. Metod: En litteraturbaserad studiedesign användes där materialet bestod av 13 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Resultat: Under analysen av artiklarna växte fram sex kategorier vilka blev rubriker i resultatdelen. Dessa var: invånarnas strategier för att undvika stigma, hälsa och territoriell stigmatisering, territoriell stigmatisering gentemot vissa bostadsområden samt boendeform, self-efficacy och empowerment samt territoriell stigmatisering i Sverige. Diskussion/Slutsats: Territoriell stigmatisering kan användas inom det folkhälsovetenskapliga fältet framförallt som en del av olika förklaringsmodeller bakom ojämlikhet i hälsa. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Folkhälsovetenskapligt program | sv |
| dc.subject | territoriell stigmatisering, diskriminering, ojämlikhet i hälsa, empowerment, self-efficacy | sv |
| dc.subject | territorial stigmatization, discrimination, health inequality, empowerment, self-efficacy | sv |
| dc.title | Territoriell stigmatisering. En litteraturbaserad studie om möjligheten att använda begreppet ”territoriell stigmatisering” i förklaringsmodeller bakom ojämlikhet i hälsa. | sv |
| dc.title.alternative | Territorial stigmatization | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
