Visa enkel post

dc.contributor.authorSamuelsson, Lisbeth
dc.contributor.authorRasmussen, Simon
dc.date.accessioned2014-06-24T13:28:47Z
dc.date.available2014-06-24T13:28:47Z
dc.date.issued2014-06-24
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/36112
dc.descriptionDue to an increased population in cities the need of densification of cities increases. This means that the amount of ecological elements in the city is at risk of decreasing. Ecological services contribute to the city’s climate by softening the negative impacts that densification of cities means. Thus increases the will and ambition in city planning in to preserve greenery. This is an interdisciplinary thesis within the subject of geography that studies Biotope Area Factor (BAF), a planning tool that is used in city planning with the purpose of compensating for lost ecological services associated with new housing estate. The thesis aims, with remote sensing and field studies as methods, to investigate whether it is possible to turn focus from using BAF as a planning tool when building new habitations and instead to use it as an analysis tool in existing habitation. To answer the purpose in the study, measurements have been performed using remote sensing and field studies on two properties in the city of Gothenburg. As a starting point when doing the measurements a finished model of BAF, Grönnytta, that was originally used in planning a new neighborhood in Gothenburg called Östra Kvillebäcken was used. At first we performed measurement digitally of the properties’ surface through analysis of orthophotos and photos from street view and we also performed measurements through field studies. The digital measurements are performed using ArcMap, where the different surface data is compiled in shapes of polygons and is reported in maps, in tables and in diagrams. The results show that there are differences in values in different methods that have been explored in the study. There are deficiencies in all steps of the used methods, but a trend which becomes clear during the work progress is that for every step of the method the more the precision is increasing. It’s clear that it’s better suited using remote sensing in measuring quantitative properties on the ground rather than the qualitative properties that BAF largely is intended for. When it comes to measurements in existing habitation BAF is applicable, even if we consider some adjustments to be necessary. Against this background we recommend that the models of BAF is adjusteded more to quantitative measurements through remote sensing and also that they are more adjusted to existing habitation as it’s hard in retrospect to compensate for lost ecological services.sv
dc.description.abstractPå grund av ökad befolkning i städer ökar behovet av förtätning. Det innebär att mängden ekologiska element i staden utsätts för risken att gå förlorad. Ekosystemtjänster bidrar mycket till stadens klimat genom att mildra de negativa konsekvenser som förtätning av städer innebär. På så vis ökar vilja och ambition att bevara grönska i staden växer inom stadsplanering. Detta är en tvärvetenskaplig uppsats inom geografi som undersöker grönytefaktor (GYF), ett planeringsverktyg som används inom stadsplanering i syfte att kompensera för förlorade ekosystemtjänster vid nybyggnation. Uppsatsen syftar till att med fjärr- och fältanalys som metod undersöka huruvida det går att med grönytefaktor skifta fokus från planering av bebyggelse till att användning i analys av befintlig bebyggelse. För att besvara syftet i studien har mätningar utförts genom fjärr- och fältanalys på två fastigheter i Göteborg. Som utgångspunkt i mätningarna används en färdig GYF-modell, Grönnytta, som använts vid planering av ett nytt kvarter i Göteborg kallat Östra Kvillebäcken. Först genomförde vi mätning av fastigheternas ytor digitalt genom analys av ortofoton och bilder från gatuvy samt mätning i fält. De digitala mätningarna görs i ArcMap där data från de olika ytornas sammanställs i form av polygoner för att sedan redovisas i kartor, i tabeller och i diagram. Resultatet visar att det finns skillnader i värden hos de olika metoderna som utförts i studien. Det finns brister i samtliga steg av de undersökta metoderna, men en tydlig slutsats är att precisionen i mätningarna ökar för varje steg i metoden. Det framgår tydligt att det lämpar sig bättre med fjärranalys att mäta kvantitativa egenskaper på marken än de kvalitativa egenskaper som Grönnyttan till stor del är ämnad för. Vad gäller mätningar i befintlig bebyggelse är Grönnytta applicerbar, även om vi anser att vissa justeringar är nödvändiga. Mot den bakgrunden rekommenderar vi att modeller av grönytefaktor anpassas till mer kvantitativa ytmätningar genom fjärranalys samt att de anpassas efter befintlig bebyggelse eftersom det är svårt att kompensera för förlorade ekosystemtjänster i efterhand.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesKandidatuppsats i geografi med kulturgeografisk inriktningsv
dc.relation.ispartofseries2014/17sv
dc.subjectBiotopesv
dc.subjectAreasv
dc.subjectFactorsv
dc.subjectGrönnyttasv
dc.subjectRemotesv
dc.subjectsensingsv
dc.subjectDensificationsv
dc.subjectCitysv
dc.subjectplanningsv
dc.subjectGrönytefaktorsv
dc.subjectFjärranalyssv
dc.subjectFörtätningsv
dc.subjectStadsplaneringsv
dc.subjectekosystemersv
dc.titleGRÖNYTEFAKTOR I ETT NYTT PERSPEKTIV - Går ekosystemtjänster att mäta med fjärranalys?sv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg / Department of Economy and Societyeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleswe
dc.type.degreeStudent essay


Filer under denna titel

Thumbnail

Dokumentet tillhör följande samling(ar)

Visa enkel post