| dc.contributor.author | Hellman, Elin | |
| dc.contributor.author | Kartberg, Linda | |
| dc.date.accessioned | 2014-06-25T07:55:33Z | |
| dc.date.available | 2014-06-25T07:55:33Z | |
| dc.date.issued | 2014-06-25 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/36117 | |
| dc.description | Introduction: Approximately one in eight women suffer from postpartum depression, which can affect them for a period of weeks or even years. Postpartum depression does not only affect the mother, it also has a negative influence on the rest of the family. Postpartum depression can also lead to negative consequences for the development of the infant. It is an illness that is still considered a taboo, a fact that makes it hard to identify among women who are affected. Aim: The aim of the study was to examine cases where there is a connection between social economic status (SES) and the presence of postpartum depression. The study also aims to investigate whether the EPDS model was an effective method of preventing postpartum depression. Method: The report has made use of literary sources and is based on 13 quality-scrutinising articles. The articles, all of them based on quantitative data, were chosen from different scientific magazines available in the databases Pubmed, Scopus and Cinahl. Results: The result was divided into three parts according to the three questions; Social economic status, Other risk factors and EPDS as a screening method for postpartum depression. The result showed that the mother’s social economic status influences the development of depressive symptoms in connection to giving birth. A vulnerable economic situation was identified as the biggest risk factor. To be a young mother, be an immigrant or belong to an ethnic minority and have lack of a social support network were also seen to be contributing factors. Other risk factors included earlier stressful life conditions and depression, before or during the pregnancy. EPDS proved to be a good method with a high level of sensitivity and specificity. There were, however, some deficiencies with the method, one being that it worked less effectively when the aim was to distinguish depressive symptoms in teenage mothers. The result also showed that EPDS needs to be used in different ways depending on the cultural and social economic background of the mother. Discussion/Conclusion: Social economic status plays a contributing role in the development of postpartum depression in women. EPDS is considered a good method, one that should be used continuously within the health-care system in order to prevent and discover depression during or after pregnancy. | sv |
| dc.description.abstract | Introduktion: Ungefär var åttonde kvinna drabbas av en depression efter att hon genomgått en förlossning. Den kan pågå alltifrån några veckor uppemot ett par år. En förlossningsdepression påverkar inte enbart mamman, utan bidrar även till att familj och närstående påverkas negativt. Depressionen kan dessutom få negativa konsekvenser för barnets utveckling. Förlossningsdepression klassas som ett tabubelagt problem, vilket gör det svårare att upptäcka mammor som har drabbats. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan socioekonomisk status (SES) och förekomsten av förlossningsdepression. Vidare syftade studien till att utreda om modellen EPDS var en effektiv metod i det förebyggande arbetet mot förlossningsdepression. Metod: En litteraturbaserad studiedesign användes och materialet bestod av 13 kvalitetsgranskade artiklar. Artiklarna, som alla bestod av kvantitativ data, valdes ut genom olika vetenskapliga tidskrifter från databaserna Pubmed, Scopus och Cinahl. Resultat: Resultatet delades in i tre delar utefter rapportens frågeställningar; Socioekonomisk status, Andra riskfaktorer och EPDS som screeningmetod för förlossningsdepression. Resultatet visade att kvinnor med låg socioekonomisk status hade en ökad risk för att utveckla förlossningsdepression. En utsatt ekonomisk situation urskiljdes som den största riskfaktorn. Att vara ung mamma, att vara invandrare eller tillhöra en etnisk minoritetsgrupp samt att ha brist på socialt stöd var även identifierade som orsaker. Beträffande andra riskfaktorer var tidigare påfrestande livsförhållanden och depression, innan eller under graviditet, de största riskfaktorerna. EPDS visade sig vara en bra metod med hög sensitivitet och specificitet. Det fanns dock vissa brister med metoden. En av dem var att EPDS bör användas olika beroende på ålder samt kulturell och socioekonomisk bakgrund hos mamman. Diskussion/Slutsats: Socioekonomisk status har en bidragande roll i utvecklandet av förlossningsdepression hos kvinnor. EPDS betraktas som en bra metod, som bör användas kontinuerligt inom hälso- och sjukvården för att förebygga, samt upptäcka depression under och efter graviditeten. | sv |
| dc.language.iso | swe | sv |
| dc.relation.ispartofseries | Folkhälsovetenskapligt program | sv |
| dc.subject | förlossningsdepression, socioekonomisk status, riskfaktorer, EPDS | sv |
| dc.subject | postpartum depression, socioeconomic status, risk factors, EPDS | sv |
| dc.title | Riskfaktorer för förlossningsdepression samt förebyggande åtgärder – En litteraturbaserad studie | sv |
| dc.title.alternative | Risk factors and prevention for postpartum depression - A literature based study | sv |
| dc.type | Text | |
| dc.setspec.uppsok | Medicine | |
| dc.type.uppsok | M2 | |
| dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Medicine | eng |
| dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för medicin | swe |
| dc.type.degree | Student essay | |
