dc.contributor.author | Lövefors, Rebecca | |
dc.contributor.author | Iderheim, Viktoria | |
dc.date.accessioned | 2014-06-26T12:15:00Z | |
dc.date.available | 2014-06-26T12:15:00Z | |
dc.date.issued | 2014-06-26 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/36210 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och problem: Belöningssystem är ett fenomen som har sina rötter i företag där en
amerikansk ledarstil utövas. Det svenska arbetslivet och den svenska ledarstilen skiljer sig
avsevärt från den amerikanska. Med hänsyn till de typiska drag som finns i det svenska
arbetssättet och belöningssystemet är skillnaden mellan ett svenskt belöningssystem och den
typ av belöningssystem som används i USA betydande. Utvecklingen som sker i svenska
företag idag är att det klassiska belöningssystemet, med rötter i amerikanska företag, blandas
med varianter av svensk ledarstil.
Ett väl utformat belöningssystem kan skapa förutsättning för ett bra arbetsklimat samt
arbetsglädje bland medarbetarna. Belöningsstrukturen och organisationens belöningssystem
skall stämma överens med organisationens mål. Detta gör att det är högst osannolikt att det
finns ett ”best practise” inom belöningssystem som fungerar i alla miljöer, då alla
organisationer skiljer sig åt i någon form.
Utifrån diskussionen ovan kan man ställa sig frågan hur man implementerar ett väl
fungerande belöningssystem i företag. Denna uppsats granskar hur belöningssystemen ser ut
på de arbetsplatser som anses vara attraktiva enligt organisationen Great Place to Work,
under förutsättning att det existerar belöningssystem i företagen. Studien baseras på företag
som lyckats med att få sina medarbetare att trivas, vilket framgår av utmärkelsen.
Syfte: Syftet med studien är att förklara hur belöningssystemen är utformade i företag vilkas
gemensamma nämnare är nomineringen av att vara en attraktiv arbetsplats. Studien avser att
utvärdera likheter och skillnader mellan företagens tillämpning av belöningssystemen.
Metod: För att uppnå syftet har ett induktivt tillvägagångssätt och därmed en kvalitativ metod
använts för att åstadkomma en helhetsförståelse. I denna studie har primärdata samlats in via
djupintervjuer som genomförts under studiens gång. Sekundärdata har samlats in och legat
till grund för studiens bakgrund, problemdiskussion, teoretiska referensram samt för den
analys som presenteras.
Urvalskriteriet av de företag som har intervjuats har gjorts utifrån företag som är nominerade
på Great Place to Works lista över de mest attraktiva arbetsplatserna i Sverige under 2014
och 2013. Ett urval har skett av företag vilkas medarbetarantal ligger inom ett visst intervall.
Medarbetarnas perspektiv har valts att exkluderas och intervjuer har därmed endast skett med
någon i ledningen inom varje företag. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Ekonomistyrning | sv |
dc.relation.ispartofseries | 13-14-82 | sv |
dc.title | En kvalitativ studie av belöningssystem på attraktiva arbetsplatser | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |