dc.contributor.author | Bartoll, Christian | |
dc.date.accessioned | 2014-07-02T08:30:29Z | |
dc.date.available | 2014-07-02T08:30:29Z | |
dc.date.issued | 2014-07-02 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/36361 | |
dc.description.abstract | Göteborgs Hamn (GHAB) står i ett stort tillväxtskede. Med en årlig tillväxttakt om 3 % i containerhantering de senaste 13 åren gör att GHAB idag hanterar 900 000 containrar TEU (Twenty-foot Equivalent Unit), vilket gör det till Sveriges överlägset största hamn. GHAB:s företagsledning har satt ett ambitiöst mål att om tolv år, år 2025, ska hamnen ha en årlig hantering om 1,8 miljoner containrar TEU. I och med ett ökat intresse för hamnen och dess verksamhet ställer det större krav på GHAB, vad tittar aktörer på vid en etablering vid Göteborgs hamn?
Syftet var att undersökta vilka parametrar potentiella kunder ansåg som viktiga vid en eventuell lageretablering vid Göteborgs hamn och om tillgången på långa fordon, det vill säga lastbilar på 48 meter och kan väga uppemot 100-200 ton, hade någon inverkan på detta. Vidare skulle även drivkrafter av att ligga vid Göteborgs hamn identifieras.
Initialt identifierades tio stycken etableringsparametrar, både från den undersökta litteraturen, men också från ett möte med en konsultfirma i Göteborg. Potentiella aktörer identifierades för intervju för att därmed få deras syn på nyss valda parametrar. Intressanta aktörer identifierades i detaljhandeln samt tredjepartslogistiken. Tre stycken case konstruerades där total årskostnad för att hålla lager belystes. Två av casen byggde på att etablera sig i Göteborg där ett case hade tillgång till långa fordon och det andra inte. Det tredje och sista caset belyste kostnaden med att etablera sig i Lerum, en bit utanför Göteborg.
Företagen viktade hur relevanta parametrarna var för sin egen etablering samt betygsatte casen utifrån hur bra de tyckte att kostanden var. En rangordning av casen med viktning samt poängsättning gjordes sedan med multikriterieanalysmetoderna linjär additiv metod samt TOPSIS. Utfallet var att många enligt rangordning valde att etablera sig i Lerum, dock när detta påtalades höll de inte med. Detta har till mesta del att göra med att markkostnaden viktades högt samtidigt som skillnaden i investeringskalkylerna var stora, därav höga poäng till att etablera sig i Lerum. En alternativ metod för att komma ifrån detta hade varit att plocka ut dem kvantitativa parametrarna och därmed enbart poängsatt dem kvalitativa parametrarna. När sedan rangordning av dem mjuka parametrarna gjorts hade detta ställs mot årskostnaden för varje plats.
Fler etableringsparametrar var gemensamma för tredjepartsaktörerna än för varuägarna. Vidare, att etablera sig i Göteborgs hamn och sedan ha tillgång till långa fordon var utifrån viktning och poängsättning inte en avgörande faktor att etablera sig i området för varuägarna. För tredjepartslogistiker visade rangordning av tre av sex case att detta var intressant.
Samtliga intervjuade nämnde att Göteborgs hamn har en mycket attraktiv plats för lageretablering, dock att kostnaderna för marken är hög i förhållande till vad som är förväntat. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Industriell och finansiell ekonomi | sv |
dc.relation.ispartofseries | 13/14:9 | sv |
dc.title | Etableringsparametrar för lagerlokalisering vid Göteborgs hamn | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |