Kommunala myndigheters hantering och kunskap om logistikterminalers lokalisering - En jämförande studie mellan Göteborg och Härryda, Västra Götaland

Abstract

Bakgrund Den starka urbaniseringstrenden har gjort att konkurrensen om mark i städerna ökar. Detta gör att ytkrävande aktiviteter som logistikterminaler tvingas flytta ut ur stadskärnorna och lokalisera sig i kranskommuner (Stadsbyggnadskontoret 2009). I Göteborgs fall har flera terminaler flyttat utåt och några av dem har lokaliserat sig i Härryda. De två kommunerna har olika förutsättningar vad gäller resurser och kompetens vilket gör att det blir intressant att undersöka om deras planeringsprocesser skiljer sig åt. Problemdiskussion Studier inom området tar ofta näringslivets perspektiv, men eftersom de lokala myndigheterna har stort mandat i frågan är det viktigt att studera deras del i processen. Det är intressant att undersöka hur myndigheterna hanterar att terminaler flyttar ut ur städerna på grund av markkonkurrens, samt att studera om beslutsfattare har kunskapen som behövs för att hantera trenden. Även om det finns många teorier kring lokalisering finns det anledning att tro att verkligheten inte fungerar som i litteraturen (Lindholm 2012). Syfte Uppsatsen syftar till att undersöka kommunernas myndigheters planeringsprocesser i frågan om lokalisering av logistikterminaler samt att kartlägga hur kunskapsläget inom logistik ser ut. Frågeställning Varför är logistikterminaler i Göteborg respektive Härryda lokaliserade där de är idag? Hur väl fungerar nuvarande lokalisering? Hur ser kunskapsläget inom logistik ut hos beslutsfattare? Finns det samarbete respektive konkurrens mellan kommuner och/eller regioner i fråga om logistikterminaler? Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen inleds med att beskriva hur samhällsplanering fungerar idag, vilka verktyg myndigheter har att använda sig av samt vilka intressenter de bör ta hänsyn till vid planering. Därefter beskrivs studier om den bristande logistiska kunskapen som identifierats på I myndigheter och slutligen presenteras olika lokaliseringsteorier. I ett mellankapitel presenterar vi sedan våra utvalda myndigheter samt information från kommunernas Översiktsplaner. Metod Vår sekundärdata består av en litteraturstudie samt en granskning av lagar, rapporter och Översiktsplaner. Den primära datan är insamlad genom kvalitativa intervjuer med 8 noggrant utvalda representanter från lokala myndigheter i Göteborg och Härryda samt 2 representanter från den statliga myndigheten Trafikverket. Vi analyserade respondenternas svar utifrån olika nyckelbegrepp och mönster och sammanställde dem i en intervjumatris och en intervjusammanfattning. Slutsats I vår undersökning har vi kommit fram till att det finns skillnader i planeringsprocessen mellan Härryda och Göteborg. Detta beror på att kommunerna har olika resurser och förutsättningar, samt att de har olika kompetens inom logistik. De slutsatser som dragits är att nuvarande lokalisering för terminaler beror på olika faktorer, såsom tillgång till infrastruktur och mark, vilket styrks av teorin (Anonymous 2001). Det finns också ett arv som format hur lokaliseringen ser ut idag. Både teorin och resultatet tyder på att en bedömning av hur väl nuvarande lokalisering fungerar är komplex. Noggranna analyser och prognoser behöver göras (Lindholm och Blinge 2014) för varje specifik logistikterminal. Lokaliseringsteorier och modeller (Ekenstedt 2004) används inte inom myndigheterna och kunskapen inom logistik är generellt låg och bör höjas, samtidigt som Trafikkontorets och Trafikverkets logistikkunskap bör utnyttjas bättre. Det finns väldigt lite som tyder på att det finns kommunal konkurrens om logistikterminaler, däremot finns vissa tecken på regional konkurrens. Detta gör att majoriteten av respondenterna förespråkar ett bättre regionalt samarbete inom logistikfrågor, vilket också ligger i linje med respektive kommuns Översiktsplan (Stadsbyggnadskontoret 2009; Kommunstyrelsen 2012).