dc.contributor.author | Perta, Lisa-Minolla | |
dc.contributor.author | Bäckström, Madeleine | |
dc.date.accessioned | 2014-07-02T13:06:25Z | |
dc.date.available | 2014-07-02T13:06:25Z | |
dc.date.issued | 2014-07-02 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/36402 | |
dc.description.abstract | Syftet med denna studie är att få en bättre insyn i hur engångsinstrument inom sjukvården används i praktiken. Detta har studerats genom tre olika aspekter: ekonomiska, miljömässiga och sociala. Vi har genomfört undersökningen genom en kvalitativ metod. Vi har använt oss av en fallstudie för att uppfylla vårt syfte och besvara forskningsfrågorna som består av en huvudfråga och tre följdfrågor. De frågor vi sökte att besvara är: Vilka är argumenten för att använda engångsinstrument och hur ser användandet av dessa ut? 1. Är det ekonomisk försvarbart? 2. Hur påverkar Karolinska Universitetssjukhusets användning av engångsinstrument vår miljö? 3. Har det några sociala konsekvenser? Vidare inkluderade vår uppsats en teori om ekonomisk rationalitet samt Triple Bottom Line och hur dessa kan appliceras på vår fallstudie för Karolinska Universitetssjukhuset. Det empiriska materialet samlades in via semi-strukturerade intervjuer med respondenter på Karolinska Universitetssjukhuset som kompletteras med intern information. Resultaten visade att människan är ekonomiskt rationell och vill maximera sin ekonomiska vinst. Resultaten har visat även att vanor, tid och kunskap spelar en viktig roll för hur valet och användningen av engångsinstrument ser ut. Vår slutsats är att Karolinska Universitetssjukhuset skulle kunna göra ekonomiska, miljömässiga och sociala besparingar genom att i större utsträckning använda sig av flergångsinstrument istället för engångsinstrument. På grund av det smala utbudet i tidigare teoretisk litteratur inom detta ämne anser vi att vår undersökning ger ett teoretiskt bidrag genom att vi applicerar TBL-modellen på användningen av engångsinstrument, vilket vi tidigare inte funnit forskning om. Även om undersökningen är begränsad så ger den ändå ett relevant praktiskt bidrag till Karolinskas Universitetssjukhus i form av en helhetsbild över användningen av engångsinstrument och dess konsekvenser. Dessutom ger vår studie en bild över svårigheterna vid offentliga upphandlingar och möjligheten att påverka dessa. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Environmental Management/Uthålligt företagade | sv |
dc.relation.ispartofseries | 13/14:6 | sv |
dc.subject | Engångsinstrument, sjukhus, sjukvården, klimatpåverkan, koldioxidekvivalenter, ekonomiska konsekvenser, hållbar utveckling, miljö, offentlig upphandling, sociala problem. | sv |
dc.title | Engångsinstrumentens ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser - En fallstudie för Karolinska Universitets-sjukhuset om hur och varför engångsinstrument används i praktiken | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg/Department of Business Administration | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | |