Ett motvilligt äktenskap? En studie om relationen mellan PR-konsulter och journalister.

Abstract

Sammanfattning Detta är en Magisteruppsats i medie- och kommunikationsvetenskap som ska undersöka relationen mellan PR-konsulter och journalister med hjälp av den kvalitativa metoden samtalsintervjuer. Mina frågeställningar lyder som följer: Vilka är deras vanligaste arbetsuppgifter? Hur ser respondenterna på relationerna mellan PR-konsulterna och journalisterna? Bör relationen förbättras och skulle det i så fall vara till fördel för samhället? Om det skulle behövas, går det att se vilka möjligheter som finns för att kunna få en bättre relation professionerna emellan? Syftet är att undersöka relationen mellan PR-konsulter och journalister samt att diskutera hur relationen kan beskrivas ur ett samhällsperspektiv. Kan man se att samspelet är något som påverkar yrkesrollernas innehåll? Avsikten är också att se om relationen har förändrats över tid. Tidigare forskning har visat på både fördelar och nackdelar med Public Relation där fördelarna kan vara att de har en positiv påverkan på demokratin och där nackdelarna kan vara att de är manipulativa och företräder organisationer och företag som har starkast resurser. Den tidigare forskningen har även visat på fördelarna och nackdelarna med journalistiken där fördelarna är när de är oberoende och granskande medan nackdelarna kan vara att de är påverkade av de ekonomiska strukturerna och att de jagar den bästa historien. Intressant är att se hur dessa två yrkesgrupper samverkar och hur relationen dem emellan påverkar samhället som de verkar i. Tidigare forskning har visat att relationer uppstår därför att människor är ömsesidigt beroende av varandra för att kunna nå gemensamma mål. Relationer kännetecknas av att de är dynamiska och under ständig förändring. Relationens kvalitet skapas och bevaras genom kommunikation där arbetet med public relation utgör en strategisk resurs för att hantera relationen. Metoden som har använts är semistrukturerade samtalsintervjuer med PR-konsulter och journalister. I den kvalitativa intervjun sker en interaktion mellan minst två personer där både intervjuare och intervjupersonen reagerar på och påverkar varandra. Det är en konversation där data uppstår i en interpersonell situation, vilken är medförfattad och medproducerad av intervjuaren. När det rör sig om attitydfrågor och uppfattningar så uppstår kunskaper och attityder ur en komplex väv av relationer med andra mänskliga varelser. Jag har använt mig av en semistrukturerad intervjumanual, vilket innebär att alla har fått samma frågor med öppna svarsmöjligheter. Jag kunde då hoppa över vissa frågor som respondenten redan hade svarat på och ibland ställde jag även följdfrågor som ej fanns med i intervjumanualen när det passade. Respondenternas bakgrund och utbildning skiftar så gör även deras arbetsuppgifter, men det mest återkommande i de bägge yrkeskategorierna är skrivandet. Respondenternas syn på relationen är att den blivit bättre de senaste åren och att den är väl fungerande. Mina resultat visar att den tidigare balansen mellan journalister och PR-konsulter där konsulterna var mer beroende av journalisterna inte längre är så framträdande. PRkonsulternas beroende av journalisterna har tydligt minskat. Mina resultat visar att PRkonsulter och journalister har en god och relativt väl fungerande relation idag i jämförelse med för ett 10-tal år sedan. Ur ett samhälleligt och demokratiskt perspektiv finns det ingen anledning att förbättra den. Så länge som de bägge branscherna håller sig till rådande lagar och etiska riktlinjer finns det heller inget som säger att man behöver frukta en negativ påverkan på vår demokrati.