Show simple item record

dc.contributor.authorHellertz, Buster
dc.contributor.authorWärnå, Jimmy
dc.date.accessioned2014-09-10T07:19:27Z
dc.date.available2014-09-10T07:19:27Z
dc.date.issued2014-09-10
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/36830
dc.descriptionThis paper aims to describe the geographical changes of Swedish international aid politics since 2007, which was the year the new aid reform of decreasing collaborating countries, came up. To decrease the number of aid receiving countries due to efficiency is not a new idea within Swedish aid politics, but Sweden received criticism from the (DAC) Development Assistance Committee, saying Sweden was active in too many countries, and the government established a policy to decrease the amount of countries given aid. Despite the government’s recent work, science has shown on a failed country focusing. This is followed up in the paper trough examination of statistics to measure the extent of the reduction. The work proceeds from existing science but policy documents have also proven to be necessary to follow up the work. Thereafter several players have been interviewed to get different perspectives on the country focusing. The result to date is that the aid has been focusing on Sub Saharan Africa, while middle income countries are not prioritized. Several countries in both Asia and Africa are planned to be phased out during the next year and there are propositions for a total phase out of Latin America. Despite the new policies several new collaborations have started with middle income countries in Eastern Europe and North Africa. The actions interpret prioritization of security policies and economic interests before continuing existing partnerships. Inconsistency within the aid guidelines form poor transparency and several new guidelines are based on inefficient causes, says critics. The country focusing may be justified to carry out but the world is in a consistent state of change which aggravates the implementation. The process of country selection reflects many ambiguous decisions made by the Foreign Department, which in many cases makes the whole concept of country focusing noteworthy.sv
dc.description.abstractUppsatsens syfte är att beskriva det svenska biståndets geografiska förändringar sedan 2007 års biståndsreform och dess avsikt om landfokusering. Att begränsa antalet samarbetsländer på grund av effektiviseringsskäl är ingen ny idé inom svenskt bistånd, men när Sverige mottog kritik ifrån DAC (Development Assistance Committee) för att vara aktiva i alldeles för många länder så upprättade regeringen 2007 en hårdför linje om att aktivt arbeta mot att reducera antalet samarbetsländer. Trots regeringens ambitioner har tidigare forskning dock visat på en utebliven landfokusering, vilket följs upp i uppsatsen genom statistikgranskning för att på så sätt mäta graden av landfokusering idag. Arbetet utgår ifrån tidigare forskning inom ämnet men även policydokument ifrån bl.a. Sida och Utrikesdepartementet har visat sig vara nödvändiga för att följa upp landfokuseringen. Vidare har flera aktörer inom svenskt bistånd intervjuats för att få olika perspektiv på landfokuseringen. Landfokuseringen har inneburit att biståndet riktat sina insatser allt mer mot Afrika söder om Sahara medans medelinkomstländer bortprioriterats. Bland annat kommer flera länder i Asien och Afrika att fasas ut närmaste året (2013) och det finns förslag om en total utfasning av Latinamerika. Samtidigt har flera nya samarbeten inletts med medelinkomstländer i Östeuropa och Nordafrika. Åtgärderna som gjorts tyder på prioriteringar av säkerhetspolitiska och ekonomiska skäl, framför att bibehålla befintliga samarbeten med flertalet utvecklingsländer. Inkonsekvens inom biståndets riktlinjer skapar dålig transparens utåt, samtidigt som flertalet av de nya riktlinjerna är utformade av alldeles för fyrkantiga grunder, menar flera kritiker. Landfokuseringen kan tyckas befogad för att effektivisera biståndet, men världen är i en konstant förändring vilket försvårar genomförandet då bland annat humanitära katastrofer gör att samarbetsländer hela tiden tillkommer. Urvalsprocessen har i flera fall genomsyrats av tvetydiga beslut av Utrikesdepartementet, vilket i många fall gör landfokuseringen anmärkningsvärd.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesKandidatuppsats i geografi med kulturgeografisk inriktningsv
dc.relation.ispartofseries2014/25sv
dc.subjectBiståndseffektivitetsv
dc.subjectFattigdomsminskningsv
dc.subjectLandfokuseringsv
dc.subjectLåginkomstländersv
dc.subjectMedelinkomstländersv
dc.subjectMotivsv
dc.subjectNyasv
dc.subjectgivaresv
dc.subjectResursfördelningsv
dc.subjectAidsv
dc.subjecteffectivenesssv
dc.subjectAllocatingsv
dc.subjectCountrysv
dc.subjectfocusingsv
dc.subjectemergingsv
dc.subjectdonorssv
dc.subjectLowsv
dc.subjectMiddlesv
dc.subjectincomesv
dc.subjectcountriessv
dc.subjectMotivessv
dc.subjectPovertysv
dc.subjectreductionsv
dc.subjectResourcesv
dc.subjectallocationsv
dc.titleSvenskt bistånds geografiska flöden - Landfokuseringsv
dc.typeText
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokM2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg / Department of Economy and Societyeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälleswe
dc.type.degreeStudent essay


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record