”En stad – ett ansikte?” – en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil.

Abstract

Titel: ”En stad – ett ansikte?” – en undersökning om Göteborgs Stads grafiska profil. Författare: William Bengtsson Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapsprogrammet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs Universitet. Termin: Vårterminen 2014 Handledare: Jan Strid Sidantal: 40, inklusive bilaga Antal ord: 12 802 Syfte: Syftet med undersökningen är 1: Att undersöka hur Göteborgs Stads kommunikationsmaterial stämmer med de regler; med den grafiska manual som gäller för kommunen. Syftet är dessutom 2: Att undersöka hur anställda inom Göteborgs Stad, särskilt de med kommunikation som ansvarsområde, använder och förstår den grafiska manualen när de producerar kommunikationsmaterial. Slutligen är syftet också 3: Att se om Göteborgs Stad kan använda design management i ledning och styrning av kommunikationsarbetet, för att på så sätt använda design som en strategisk resurs i identitets- och organisationsfrågor. Metod: Innehållsanalys samt intervjuer. Material: 130 visuella enheter (broschyrer m.m.) från Göteborgs Stad för innehållsanalysen. Fyra intervjuer med kommunikatörer på Göteborgs Stad. Huvudresultat: En absolut majoritet av de undersökta kommunikationsenheterna bryter mot de regler Göteborgs Stad har i sin grafiska manual. Kommunen har ”En stad – ett ansikte” som motto för sin grafiska profil; ett motto man inte uppfyller och inte heller leder och styr sitt arbete och sina kommunikatörer mot. De undersökta enheterna visar dessutom en sådan variationsrikedom att profilen för Göteborgs Stad och kommunens varumärke kan upplevas som klart förvirrande och alienerande. De anställda kommunikatörerna på Göteborgs Stad använder den grafiska profilen i ingen eller begränsad omfattning. Intervjuerna visade att de intervjuade kommunikatörerna på Göteborgs Stad är medvetna om situationen och är hoppfulla samt engagerade i att staden skall ta fram en ny, tydligare grafisk profil. Man saknar dock stöd dels i en tydlig grafisk manual (den nuvarande upplevs som undermålig), dels i en tydlig strategi och styrning från kommunens ledning. För närvarande råder en kultur där var och en som arbetar med kommunikationsfrågor bestämmer efter eget huvud och gör som man har lust. Det blir heller inga organisatoriska konsekvenser av att man gör det, utan det råder en mentalitet av ”Låt tusen blommor blomma”, d v s långt från den myntade strategin om ”En stad – ett ansikte”. Frågan är då hur man framöver skapar förutsättningar för ett unisont arbete och arbetssätt, så att man uppnår sin strategi/sitt motto. Ett beprövat synsätt och arbetsmetod är att tillämpa design management. Design management är dels ett strategiskt synsätt om den roll design och kommunikation spelar i en (stor) organisation, dels en organisationsform där man skapar tydliga arbetsredskap och en tydlig organisationsstruktur. För att design management skall kunna användas behöver en organisation en engagerad ledning, en designpolicy och en god organisationskultur.