dc.contributor.author | Ekblad, Maria | |
dc.contributor.author | Hjerpe-Ekelöf, Linnéa | |
dc.date.accessioned | 2014-10-28T09:30:49Z | |
dc.date.available | 2014-10-28T09:30:49Z | |
dc.date.issued | 2014-10-28 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/37266 | |
dc.description.abstract | Denna uppsats behandlar ämnet barn som bor på anstalt tillsammans med sina mammor i
Sverige. Syftet med vår uppsats är att, utifrån ett anknytnings- och systemteoretiskt
perspektiv, undersöka personalens uppfattning om hur de tycker att det fungerar med barn på
anstalt. Detta med fokus på förutsättningar för barnets utveckling, mamman i sin föräldraroll,
barnets relation till anhöriga på utsidan samt personalens egna förutsättningar för att arbeta
med barnen. Uppsatsen är gjord med ett bekvämlighetsurval hos personalen på en
kvinnoanstalt i Göteborgsområdet där ett projekt av Solrosen som är en del av
frivilligorganisationen Göteborgs Räddningsmission pågår för att förbättra miljön för
mammorna och barnen på anstalten. Studien är utförd med kvantitativ metod med enkäter
med likertskalor med frågor om inställning, barnens förutsättningar, föräldrarollen, barnens
förutsättningar för relationer med anhöriga samt åsikter om deras egna förutsättningar för att
arbeta med barnen på anstalten. Vi har analyserat vårt material utifrån ett anknytnings- och
systemteoretiskt perspektiv. Vårt resultat visar på att personalen övergripande är positivt
inställda till att barnen bor på anstalten då svaren generellt visade att de ansåg att
förhållandena och förutsättningarna var ganska bra till bra. Några i personalen ansåg dock att
miljön på den slutna avdelningen var ganska dålig för ett barn samt menade att det ofta
uppkommer dilemman mellan personalen och mammorna angående barnuppfostran.
Resultatet visar även att personalen generellt har en relativt hög utbildningsnivå och anser att
de inte är i behov av ytterligare utbildning eller handledning i frågor som rör barnen och
mammorna på anstalten. Slutsatserna vi drar av vår studie är att det är positivt för både
mamman och barnet att bo tillsammans på en anstalt, så länge det inte finns något bättre
alternativ till vuxna personer för barnen att bo hos så som en anhörig eller en lämplig
familjehemsplacering, och så länge mamman visar på god föräldraförmåga och att anstalten är
passande, med en öppen eller särskild avdelning. En ytterligare slutsats är att det är ett viktigt
område att forska kring då det är så eftersatt och att det bör utvecklas mer tydliga riktlinjer
och praxis så att man kan arbeta med barnen på anstalter på bästa sätt. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.subject | Barn, frihetsberövad mamma, anstalt, personal, anhöriga | sv |
dc.title | De små och stora intagna En kvantitativ studie som undersöker personalens uppfattning om mammornas, barnens och personalens förutsättningar på anstalt | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Social Work | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete | swe |
dc.type.degree | Student essay | |