dc.contributor.author | Orlenius, Josefina | |
dc.date.accessioned | 2014-10-28T15:52:31Z | |
dc.date.available | 2014-10-28T15:52:31Z | |
dc.date.issued | 2014-10-28 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/37272 | |
dc.description.abstract | Studien ska ses som ett bidrag till förståelse av de utmaningar som finns i samband med samhällsplanering för social hållbar stadsutveckling. Utgångspunkten tas inte i en given definition utan studien syftar till att undersöka innebörden av social hållbar stadsutveckling i två olika samhällsplaneringsprojekt (i Göteborg respektive Borås) samt utifrån dessa empiriska data dra slutsatser om vad social hållbar stadsutveckling kan innebära. Dessa två projekt har erhållit medel av VINNOVA för utveckling av innovationsplattformar i samband med utlysningen ”Hållbara attraktiva städer”. Frågeställningarna som besvaras är följande:
Vilka likheter och skillnader finns i de båda projektens inriktningar?
Vilken innerbörd har begreppet social hållbarhet i de två undersökta projekten?
Vilka utmaningar framkommer om social hållbar stadsutveckling? Metodiskt baseras studien på dokument inom de båda projekten samt intervjuer med ansvariga projektledare. Under studiens process har det framkommit att det finns ett stort behov av forskning baserad på en helhetssyn om vad långsiktigt hållbar stadsutveckling innebär. Det finns även ett behov av forskning som problematiserar begreppet hållbarhet. Sådana frågor inkluderar synliggörande av hierarkier och maktrelationer i förhållande till ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Avgränsningen i den här studien har dock gjorts till att gälla den sociala hållbarheten, då den delen oftast utgör den minst uppmärksammade och prioriterade men också mest kontroversiella i samhällsplaneringen. Båda projekten gäller två planerade nybyggnadsprojekt inom den centrala stadskärnan i respektive stad, dock i områden med mycket olika socioekonomiska förutsättningar. De båda plattformsprojekten skiljer sig åt både vad gäller förutsättningar, visioner och organisation. I båda projekten aktualiseras den sociala dimensionen om hållbarhet men den framträder olika tydligt och det är också oklart vad den betyder i form av konkreta mål. Göteborg innovationsplattform har starkt fokus på byggande, tekniska lösningar och företagsamhet medan Innovationsplattform Norrby har ett tydligare fokus på sociala hållbarhetsfrågor. I Göteborgs projekt finns det visserligen fokus på ett område, Vision Älvstaden, men i Borås finns en tydligare avgränsning mot ett mer specifikt område – som är av betydligt mindre storlek än motsvarande i Göteborg. I första fallet handlar det om storskalighet och i Borås snarare om småskalighet. Den tematiska analysen baseras på fem teman: helhetssyn, variation, samband, identitet och inflytande och samverkan. I slutsatserna konstateras bland annat att respektive projekt präglas mer av ett avgränsat områdesperspektiv än ett helhetsperspektiv. Den politiska förankringen förefaller vara relativt vag efter projektstartens första halvår. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | Kandidatuppsats i kulturgeografi | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2014/29 | sv |
dc.subject | social | sv |
dc.subject | hållbar | sv |
dc.subject | stadsutveckling | sv |
dc.subject | Göteborg | sv |
dc.subject | Borås | sv |
dc.title | SOCIAL HÅLLBAR STADSUTVECKLING -Erfarenheter och utmaningar i två samhällsplaneringsprojekt | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | M2 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of Economy and Society | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle | swe |
dc.type.degree | Student essay | |