Show simple item record

dc.contributor.authorYngvesson, Erzulina
dc.date.accessioned2014-12-01T09:06:50Z
dc.date.available2014-12-01T09:06:50Z
dc.date.issued2014-12-01
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/37554
dc.description.abstractI GY11 finns en stark betoning på entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. …entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningsystemet står det i förordet till Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet publicerad av Regeringskansliet 2009. Det nya styrdokumentet trädde i kraft hösten 2011 och med anledning av det är det intressant att undersöka hur entreprenörskap och entreprenöriellt lärande realiseras i GY11. Syfte: Arbetet syftar till att belysa rektorers och lärares förståelse för regeringens riktlinjer om entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och hur de omsätter sin förståelse i praktiken. Teori: Det teoretiska ställningstagandet består av tre utgångspunkter. Den första är Sandberg och Targamma (1998) vilka förordar förståelsebaserad kompetensförnyelse. Den andra är Blossing (2008) som beskriver framgångsrik utveckling av ett nytt arbetsätt i lärande organisationer. Den tredje utgångspunkten är Vygotskijs sociokulturella perspektiv som framhåller att människornas särskilda drag är skapande och pekar på vikten av en social miljö där det finns en aktiv lärare, en aktiv elev och en aktiv miljö i kunskapsprocessen. Metod: Mitt undersökningsverktyg är den kvalitativa metoden med hermeneutisk ansats. Empiri har samlats genom åtta halvstrukturerade intervjuer med tre rektorer och fem lärare på olika gymnasieskolor. Resultat: Både rektorer och lärare anser att regeringens riktlinjer är otydliga och allomfattande och de skulle behövas förtydligas och förenklas. Fyra av fem lärare säger sig inte använda entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i undervisningen eftersom de inte vet vad begreppet betyder och därmed inte heller hur det kan tillämpas i skolan. Trots att gymnasierektorerna och gymnasielärarna var osäkra på begreppens betydelse, kopplade de ändå dessa till begreppens nyckelbeskrivning, alltså kreativitet, nytänkande, ansvar, skapande, att våga ta för sig och vilja att utvecklas. Samtliga lärare i studien var positiva till entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan men fyra av fem ville ha mer kunskaper i hur det kan tillämpas i skolan. Av tre intervjuade rektorer var det två som var positiva till entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. En rektor ansåg att det ligger i tiden och en annan ansåg att det bästa sättet att förberedda elever till livet utanför skolan, är att blanda teoretiska och praktiska kunskaper. En rektor var skeptisk om det verkligen är skolans uppdrag att skapa företagare. Undersökningen visar även att rektorerna upplever det svårt att införa ett nytt arbetssätt i skolan eftersom många lärare arbetar rutinmässigt och har sitt egna sätt att förmedla kunskaper. Samtliga rektorer menar att det är viktigt att på skolan skapa en samsyn kring entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och hur det ska tillämpas i den praktiska skolvardagen. Både lärarna och rektorerna efterlyste goda exempel från andra skolor och samarbete med företag och organisationer för att lyckas med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan.sv
dc.language.isoswesv
dc.relation.ispartofseriesMasteruppsatssv
dc.relation.ispartofseriesVT12 IPS PDAU62sv
dc.subjectEntreprenörskapsv
dc.subjectEntreprenöriellt lärandesv
dc.subjectRegeringens riktlinjersv
dc.subjectFörståelsesv
dc.subjectImplementeringsv
dc.titleEntreprenörskap och entreprenöriellt lärande i GY11sv
dc.typeTexteng
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLaw
dc.type.uppsokH2
dc.contributor.departmentUniversity of Gothenburg/Department of education and special educationeng
dc.contributor.departmentGöteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogikswe
dc.type.degreeStudent Essayeng


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record