Show simple item record

dc.contributor.authorAlmqvist, Henriksv
dc.date.accessioned2014-12-03T08:03:39Z
dc.date.available2014-12-03T08:03:39Z
dc.date.issued2014sv
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/37603
dc.description.abstractSammanfattning: Studiens syfte är att undersöka ifall omfattningen och karaktären av mediers rapportering om OECDs PISA-undersökning påverkas av logik för nyhetsvärdering och artikelframställning, och om denna framställning påverkar politikers reaktioner i medier. Huvudsakliga utgångspunkter är att en nyhetshändelses negativitet påverkar antalet artiklar och artikelframställning i tryckta nyhetsmedier och att gestaltning av nyhetshändelser påverkar hur människor uppfattar och tolkar innehållet. Jag har gjort en trendanalys där Sveriges PISA-resultat över tid har jämförts med antal nyhetsartiklar som innehåller PISA-undersökningen, och en jämförande kvantitativ innehållsanalys av artiklar som publicerats under perioden för PISA-009 rapporten och PISA-01 rapporten har gjorts för att jämföra skillnader i vinkling, gestaltning och politiska reaktioner mellan perioderna. Trendanalysen har baserats påolika tryckta nyhetsmedier och innehållsanalysens urval har begränsats till de fyra största morgontidningarna och de fyra största kvällstidningarna. Resultaten visar att negativitet påverkar nyhetsurvalet i studiens medier då sämre resultat i PISA efterföljs av större nyhetsartiklar. Jag har inte funnit stöd för att mediernas gestaltning av PISA påverkar politiska aktörer. Jag har funnit intressanta fingervisningar om att ökningen av nyhetshändelsens negativitet kan leda till att andelen neutrala artiklar om denna nyhetshändelse ökar, då relationen mellan andel opinionsbildande artiklar och nyhetsartiklar förändras vid större nyhetsvärde. Studien visar också vilken föränderlighet som existerar i PISA-bevakningen över tid ur ett kvantitativt perspektiv, vilket gör det än mer intressant att göra jämförande kvalitativa studier på reaktionerna efter olika PISA-omgångar. PISA som institution är idag en faktor som påverkar styrningen av svensk skola. Resultaten i den här studien visar att mediernas hantering av PISA påverkas av mediernas logik för nyhetsvärdering och artikelframställning, vilket innebär att studier av hur PISA påverkar svensk skolpolicy inte kan förstås utan att ta med medierna i beräkningen, då medierna är en viktig arena för meningsskapande av det offentliga samtalet.sv
dc.language.isosvsv
dc.subjectOECDsv
dc.subjectPISAsv
dc.subjectMediersv
dc.subjectNegativitetsv
dc.subjectGestaltningsv
dc.titlePISA i Nyhetsmedier - En kvantitativ studie av OECDs PISA-undersökning i svensk tryckt presssv
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawsv
dc.type.uppsokM2sv
dc.contributor.departmentGöteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapsv
dc.type.degreeStudent essaysv


Files in this item

Thumbnail

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record