| dc.description.abstract | Sammanfattning
Syftet med studien är att undersöka pedagogers syn på och arbete med Giraffspråket utifrån vår huvudfråga:
-Vad innebär Giraffspråket?
-Hur tillämpas Giraffspråket i den dagliga pedagogiska verksamheten?
-Vad har Giraffspråket för effekt i verksamheten?
Konflikter är en del av pedagogers vardag. För att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt samt att skapa en
god och tillfredställande miljö, behövs metoder som främjar kommunikationen.
Studien har genomförts genom samtals- och telefonintervjuer med rektor, pedagoger samt handledare och
utbildare inom området. Informanterna har arbetat eller arbetar alla inom skolans verksamhet. Intervjuerna
gjordes utifrån ett frågeformulär med flertalet öppna frågor.
Studien visar att Giraffspråket är ett förhållningssätt i livet samt ett verktyg för kommunikation, det är även ett
sätt att professionalisera läraryrket. Modellen går ut på att kommunicera utifrån fyra steg, observation, känsla,
behov samt önskan. Det kan ta tid att lära sig modellen, men när den blivit ett förhållningssätt tar det ingen tid
från undervisning vilket man till en början kan tro. Pedagoger och elever får genom Giraffspråket ett gemensamt
språk som underlättar hantering av konflikter. Bakom varje känsla finns ett behov som antingen är tillgodosett
eller inte. Känslosteget kan vara komplicerat eftersom det är lätt att missta det som tycks för känslor. Till
exempel jag känner att… ordet känner är inte en känsla.
Användningen av Giraffspråket ger elever möjlighet att träna på att uttrycka känslor genom ord. Behov uttrycks
utan värderingar, tillexempel Jag känner… för att du… Behov formulerade utifrån modellen kan istället vara Jag
känner… för att jag har behov av. Pedagoger har möjlighet att argumentera för uppgifter som elever ska utföra,
utifrån Giraffspråket, vilket ökar elevers motivation till skolarbete. | sv |
