dc.description.abstract | Syftet med denna licentiatuppsats är att öka kunskapen om förutsättningarna
för förvaltning, tillsyn och konservering avseende lös
och byggnadsanknuten konst beställd av stat, landsting och kommuner
i Sverige under 1900-talet.
Många byggnadsanknutna konstverk har gradvis blivit en del av
kulturarvet på samma sätt som äldre historiska byggnadsverk.
Uppsatsen visar dock att det finns brister avseende kunskaper kring
förvaltning och tillsyn av denna konst, både hos fastighetsägare och
ur kulturmiljövårdens perspektiv. Dessa brister kan leda till att
konstverken helt eller delvis (ibland omärkligt) förstörs alldeles
oavsett om de beställts för privata eller offentliga medel eller i vilken
miljö de är placerade.
Hur ett konstverk betraktas och värderas, och vem som är
betraktaren, bestämmer i hög grad hur konstverket bevaras och
också vilka skyddsmöjligheter som kan användas. I uppsatsen
diskuteras därför skillnader som rör etiska ställningstaganden under
konserveringsprocessen, ändrade ägarstrukturer respektive resursbehov
samt lagstiftningens tillämpning. | sv |