| dc.date.accessioned | 2014-12-29T10:35:57Z | |
| dc.date.available | 2014-12-29T10:35:57Z | |
| dc.date.issued | 2014-01-11 | |
| dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/37811 | |
| dc.description | Offentliga föredrag har hållits:
Sintra, Galler och butik. Göteborg. 29.jan
Stockholms auktionsverk Malmö 17.feb | sv |
| dc.subject | Praktföremål | sv |
| dc.subject | Praktobjekt | sv |
| dc.subject | Praktfull | sv |
| dc.subject | Konsthantverk | sv |
| dc.subject | Glas | sv |
| dc.title | Praktföremål | sv |
| dc.type.svep | artistic work | |
| dc.contributor.creator | Rooth, Jonas | |
| art.typeOfWork | Utställning: Ljuskrona, lampetter. Friblåst glas monterat | sv |
| art.relation.publishedIn | Sintra, Galler och butik. Göteborg 11.jan-4.feb, | sv |
| art.relation.publishedIn | Stockholms auktionsverk Malmö 17.feb-21.mar | sv |
| art.relation.publishedIn | ÖSKG Konstrunda i östra skåne 17.apr-27.apr | sv |
| art.relation.publishedIn | Östergötlands museum, Löfsta slott, Norrköping 1.jun-3.sep | sv |
| art.description.project | Praktföremål är namnet på ett genomfört KU projekt av Jonas Rooth vid Högskolan för Design och Konsthantverk, Göteborgs Universitet, Göteborg.
Objekt som jag definierar som praktföremålet har under lång tid intresserat mig som yrkesutövande konsthantverkare och glaskonstnär. Ordet praktföremål finns inte med i vare sig SAOL eller på wikipedia. I SAOB kan man läsa: – (1 e) PRAKT-FÖREMÅL ~002. ADLER Meyer 423 (1894). Ordet praktföremål är även väldigt problematiskt att översätta till engelska. Syftet med projektet har dock inte varit att söka att definiera ordet ”praktföremål”. Syftet är att analyser äldre arbeten som kan definieras som ”Praktföremål” och därigenom finna vad som kan göra dessa föremål specifika.
Studie:
Jag har studerat verk på Röhsska museet, och då framförallt ”Falk Simons donation” vilket är en donation till Röhsska med äldre silverföremål från framförallt Barocken. Har även studerat texter och då i första hand material om Barocken i Signums svenska konsthistoria, BAROCKENS KONST utgiven 1997. Även om ordet ”praktföremål” inte nämns återkommer liknande synonymer så som ”prakt” och ”praktfull”. I beskrivningen av barockens konst så återkommer begreppet ”Admiratio” som i inledningen av BAROCKENS KONST sid 11 av Kurt Joannesson beskrivs som ”Det är att konst och diktning skall väcka admiratio som det hetr på latin-ordet betyder både ”beundran” och ”förundran” ”. Det jag har sökt att förstå i denna del av projektet är vad som i de objekt jag studerat kan vara grund för admiratio. Jag ser att det hos dessa praktföremål är följande egenskaper som återkommer:
-komplexitet
-hantverk
-material
-formatet
-förhållade till funktion
Komplexitet: De objekt jag har studerat är nästan uteslutande sammansatta av flera olika delar. Även uttrycksmässigt är de bestående av flera olika uttryck i samma objekt.
Hantverk: Samtliga objekt visar på en hög och driven hantverksskicklighet. Denna skicklighet har en framträdande roll i objektens uttryck och bör tolkas som viktiga för föremålets syfte att lyfta fram admiration.
Material: I de flesta men dock inte i alla föremål har man använts sig av ”dyra” material. Utifrån detta bör man kunna dra slutsatsen att även materialvalet är gjort för att lyfta föremålets värde som praktfullt och i att skapa admiratio.
Formatet: Dessa objekt som jag har studerat har gemensamt att de oftast är något större än vad som vore praktiskt användbart. Förskjutningen i format är inte extremt men ändock märkbart.
Funktion: En intressant upptäckt är att funktionen är en absolut central del av dessa objekt. Objekten är ofta stora och komplexa i förhållande till sin funktion vilket gör dem påtagligt opraktiska att använda. Ett förmäl värt att nämna är en dryckeskanna som Michael Ernstell på nationalmuseum presenterade för mig. Locket på denna kanna är enda från början fastskruvat och kanna är aldrig tänkt att användas som kanna, ändock är en central del av objektet att visa på funktion. Man bör kunna dra slutsatsen att de flesta av dessa objekt aldrig direkt är tänkta att användas. Men att funktionen har en viktig del i objektets syfte som praktföremål.
Utförande:
Jag har valt att utföra en glasarmsljuskrona samt två lampetter som det praktiska delen av projektet. Glasarmsljuskronor är något jag har arbetet med under lång tid. I detta arbete har jag valt att förstärka och utveckla komplexitet, hantverk och formatet. Sedan tidigare arbeten följer förhållandet till funktion och materialet med. Tidigare ljuskronor har som mest innehållit ca 100 delar och haft en diameter på 90 cm och en vikt på ca 15 kilo. Denna krona har en diameter på 115 cm, innehåller ca 360 delar och väger 36 kilo (se bilder ljuskrona och lampetter). I arbetet har även samspelet mellan ljuskrona och lampetter varit viktigt.
Analys:
Objekten innehåller de moment som jag har funnit i mina studier.
-komplexitet: Både ljuskronan och lampetterna innehåller in stor del komplexitet både vad gäller utförande och estetiskt uttryck.
-hantverk: Hantverket är viktigt i utförandet av dessa objekt. Specifikt för denna ljuskrona är delvis att armarnas längd har ökat markant.
-material: Glas är det material jag arbetar med. Glaset har alltid varit ett material som väckt beundran hos betraktaren.
-formatet: Både ljuskronan och lampetterna har ett format som gör att de inte förhåller sig till ”vardagliga” miljöer. Formatet skapar tydliga associationer till praktfulla miljöer.
-förhållade till funktion: I själva ljuskronans och lampettens skäl ligger funktionen. Däremot är inget av dessa objekt särskilt praktiska som ljusskällor. | sv |
| art.description.summary | Praktföremål.
Syftet med projektet är att försöka förstå vad som kan göra att ett objekt/föremål uppfattas som praktfullt. Att utifrån detta skapa praktföremål i glas. Att presentera dessa objekt i en utställning. | sv |
