Mellan anpassning och förändring ­ Vart är skolan på väg med den borgerliga alliansen reformförslag?

Abstract

Problem, syfte och frågeställningar Hur förhåller sig den borgerliga alliansens utbildningspolitiska reformförslag till de motstridiga kraven på social integration och social förändring som funnits i utbildningssystemet sedan genombrottet för den kapitalistiska demokratin?

Problemformulering: Var i spänningsfältet mellan anpassning och förändring befinner sig skolan med den borgerliga alliansens reformförslag?

Syftet med uppsatsen är att ge en övergripande bild av den nyvalda regeringens reformambitioner för skolan genom att sätta in dessa i ett läroplansteoretiskt sammanhang.

Frågeställningar: Vilken historisk respektive utbildningsfilosofisk grund vilar alliansens reformförslag på gällande:

· Kunskapandets villkor och syn på eleven? (Mikro) · Skolan som organisationsform? (Meso) · Skolan i samhället? (Makro) Material, metoder och analyser Uppsatsens metod handlar i huvudsak om ett försök att omarbeta och därefter använda utbildningsfilosofiskt de begrepp som den etablerade läroplansteoretikern Tomas Englund skapat i sitt försök att förstå skolans historiska utveckling. Genom att använda Englunds begrepp försöker vi identifiera och förstå den utbildningsfilosofiska grunden för den borgerliga alliansens reformförslag för skolan.

Det mest tongivande materialet i uppsatsen är således dels Tomas Englunds avhandling "Läroplanens och skolkunskapens politiska dimension" och dels den borgerliga alliansens reformförslag för svenska skola "Mer kunskap ­ en modern utbildningspolitik för Sverige".

Resultat och didaktiska konsekvenser Den borgerliga alliansens reformförslag har en klar tendens i riktning mot anpassningssidan i det historiska spänningsfältet. Detta kan få omfattande konsekvenser för hela skolans verksamhet i försvårandet av en progressiv utformning av undervisningen gällande allt från klassrumssituationen till användandet av skolan som ett redskap för att angripa strukturella ojämlikheter.