Vilken värld gestaltas i matematikläroböcker? En textanalys av bråk- och procentavsnitt i fyra läroböcker för årskurs 6

Abstract

Sammanfattning:

Bakgrund: Skolverket lyfter i en rapport fram att elevernas bristande motivation i matematik beror av bundenhet till läro- medlet. Det är därför viktigt för oss lärare att veta vilken bild av matematikens användbarhet och av världen som skildras i elevernas läroböcker för att kunna motivera eleverna och hjälpa dem att nå målen. Syfte och frågeställningar: Vårt övergripande syfte är: Vilken värld gestaltas i matematikläroböcker? Frågeställningarna är: Vilka personer befolkar världen? Vad gör dessa personer? Vilka objekt finns och vad används de till? I vilka miljöer eller situa- tioner befinner personerna sig? Hur samspelar personerna med varandra? Vilka värderingar ger läroböckerna uttryck för? Vi avgränsade oss till årskurs 6. Material och metod: Materialet består av kapitlen om bråk och procent i fyra läroböcker för årskurs 6. Metoden är textanalys, såväl kvantitativ som kvalitativ. Ett viktigt redskap i vår tolkningsprocess och del i vår hermeneutiska spiral var det analysschema som vi tog fram. Vi delade upp materialet mellan oss ("split-half") och analyserade det på var sitt håll. Interkodarreliabilitetstest visade på god reliabilitet. Resultat: Personerna i den gestaltade världen framstår som utbytbara och anonyma. De idrottar, främst fotboll, eller ägnar sig åt musik. De kan även resa eller arbeta i eller utanför skolan. När personer samspelar med varandra tävlar de eller genomför transaktioner med varor eller pengar. Drivkrafterna tycks vara pengar och prestationer, en vilja att ha mycket för egen del men även icke-egoistiskt handlande visas. Eleverna uppmanas fokusera på främst pengar och kategorier som färg, sort, ålder och kön. Innehållet kretsar kring skola och vardagsliv, medan miljöfrågor, samhällsfrågor etc. inte berörs. Världen framställs som objektivt mätbar. Uttrycket i böckerna är oftast värdeneutralt men texterna innehåller värderingar och etiska aspekter som eleverna inte uppmanas att diskutera eller ifrågasätta, som exempelvis rättvisa. Eleverna uppmanas inte till ett självständigt, kritiskt förhållningssätt. Fakta och fiktion flyter ihop.