Epistemiska resurser och ramar i fysikläroböckerna för gymnasiet

Abstract

I arbetet genomförs en kvantitativ innehållsanalys av fysikläroböcker anpassade för kurs 1 i gymnasiet, med utgångspunkt ur det teoretiska resursperspektivet (Redish, 2004). I detta perspektiv utgår man ifrån att elever innehar distinkta, men med varandra associerade kunskapselement som, vid problemlösning och resonemang, aktiveras och kombineras i stunden. Aktivering av kunskapselementen styrs av elevens epistemiska inramning, dvs elevens svar på frågorna: Hur skall jag lära mig här?, Vad räknas här som kunskap? och Vad förväntas jag göra?. Enligt resursperspektivet ses olämpliga inramningar som en dominerande orsak till elevers svårigheter att följa resonemang och lösa problem. Upprepat användande av särskilda epistemiska resurser (kognitiva resurser om vad kun- skap är, och hur den skapas) kan stabilisera särskilda mönster av epistemisk inramning hos elever. Då läroböcker har en betydande roll i undervisningen, är det sannolikt att dessa i hög grad kan påverka elevernas tendenser till inramning.

I studien jämförs, och analyseras läroböckernas användning av epistemiska resurser och deras tendenser till epistemisk inramning. Studien är omfattande och unik i sitt slag. Innehållsanalysens data analyseras genom korrespondensanalys och presenteras i form av korrespondenskartor. Undersökningen påvisar relativt svaga, men statistiskt säkerställda tendenser av epistemisk inramning läroböckerna emellan, men även gemensamma tendenser vad gäller den epistemiska inramningen i olika delar av läroböckerna. Bland annat kan en skiktning i epistemisk inramning mellan ämnesområden som klassificeras