| dc.description.abstract | Användning av drama som undervisningsmetod i skolan är omdiskuterad på många håll i
världen. Kritiker beskriver det som flumpedagogik med litet värde ur undervisningssynpunkt.
Förespråkare däremot menar att dramaövningar inte bara ökar skolelevers prestationer
generellt inom olika skolämnen utan att de också bidrar till sådana saker som att stärka
studentens självförtroende, förbättra hennes förmåga att kommunicera och kontrollera sina
känslor och ökar förmågan att känna empati. Denna studies syfte var att undersöka om elever
i grundskolans högstadium lär sig någonting av dramaövningar inom ramen för ordinarie
undervisning i biologi och kemi. De olika dramaövningarna som användes i studien handlade
om följande naturvetenskapliga fenomen:
- Människokroppens blodsystem
- Njurarnas olika funktioner i människokroppen
- Vad som händer i en kemisk reaktion.
I studien deltog sammanlagt 45 elever i årskurs sju och åtta i en högstadieskola utanför
Göteborg i västra Sverige. Eleverna deltog i dramaövningarna som en del av den ordinarie
undervisningen i biologi och kemi. Deltagarnas förkunskaper liksom de kunskaper de
förvärvade genom de olika övningarna mättes före och efter övningarna med hjälp av
läxförhör och enkäter som delades ut och som eleverna fyllde i. En kombinerad kvantitativ
och kvalitativ metod användes därigenom för att genomföra studien. Resultatet visar att den
övervägande delen av eleverna som deltog i undersökningen, mellan 55 och 75 % av det
totala antalet, förvärvade ökade kunskaper inom de aktuella kunskapsområdena. En stor
minoritet, mellan 5 och 45 %, fick emellertid inga nya kunskaper genom övningarna, och
vissa deltagare angav rentav att deras kunskaper inom aktuella områden försämrats som ett
resultat av övningarna. Resultaten styrker tidigare gjord forskning som visat att
dramapedagogiska inslag i ordinarie skolundervisning faktiskt leder till att skolelever
förvärvar kunskaper i enlighet med de ämnesmässiga kunskapsmål som finns i skolans
styrdokument. De kunskapsmässiga resultaten påverkas dock av dramaövningarnas kvalitet,
elevernas vana att delta i dramaövningar samt av lärarens kompetens inom området
dramapedagogik. Lärare som använder dramapedagogik i NO-undervisning och som vill
uppnå bra kunskapsmässiga resultat bör avsätta tillräckligt med tid för samtliga moment,
planering, genomförande och efterföljande diskussioner med eleverna. Att ta hjälp av extern
dramapedagogisk kompetens är också en fördel i den mån det är möjligt att göra. | sv |
