| dc.description.abstract | Bakgrund och syfte
PBL, problembaserat lärande, har blivit allt vanligare eftersom många anser att detta är ett
mer verklighetsanpassat sätt att lära sig på. Kunskapen blir mer holistisk och inriktad på
förståelse av samband och helhet, vilket ger elever bättre förutsättningar att klara sig i ett
framtida yrkesliv. Inom PBL arbetar man i basgrupper om 5-7 elever, där lärarens roll är att
handleda eleverna. Syftet med studien var att undersöka hur handledning inom PBL fungerar
på gymnasienivå. Den empiriska undersökningen avsåg att besvara syftet utifrån både ett
lärarperspektiv och ett elevperspektiv.
Metod
En kvalitativ metod som bestod av deltagande observationer och samtalsintervjuer. Studien
utfördes på Turismgymnasiet i Göteborg, där vi observerade och intervjuade eleverna i en
klass i årskurs 1 samt de lärare som var handledare för dessa elever.
Resultat
Vårt övergripande resultat visade att trots att många av lärarna kände osäkerhet på sin egen
kompetens när det gällde att handleda elever inom PBL, fungerade handledningen bra. Flera
av lärarna kände behov av fortbildning inom PBL, både processen och gruppdynamiken. De
ansåg också att eleverna måste lära sig att ta större ansvar för sitt arbete.
De flesta elever var nöjda med den handledning de fått, men skulle gärna vilja ha ännu mer
handledning, framför allt i inledningsskedet av ett projektarbete. Eleverna menade att de lärde
sig bättre och att de lärde av varandra, när de arbetade inom PBL. Eleverna ansåg även att det
är väldigt viktigt att temat på projektet (innehållet) är intressant och anpassat efter deras ålder.
Undersökningen visade att både lärare och elever tyckte att det var roligt, men kunde vara
jobbigt att arbeta inom PBL, gemensamma och bättre strukturer kanske kunde underlätta
arbetet med gruppdynamiken menade lärarna. | swe |
