“De har ingen egen röst de här tjejerna…” - En kvalitativ intervjustudie om uppsökande verksamheters perspektiv på och förhållningssätt till utländska kvinnor som säljer sex i gatumiljö.

Abstract

Syftet med studien är att undersöka hur uppsökande verksamheter väljer att beskriva utländska kvinnor som säljer sex i gatumiljö i Göteborg. Frågeställningarna är 1) Hur förstår forskningsdeltagarna att andelen utländska kvinnor som säljer sex på gatan har ökat på senare år? 2) Hur beskriver de dessa kvinnors situation och behov? 3) Hur arbetar de med målgruppen och hur skiljer sig detta arbete åt från de insatser som riktas till svenska kvinnor? Undersökningen bygger på fem stycken kvalitativa intervjuer av personer som möter utländska kvinnor i sitt uppsökande arbete i gatuprostitution. Ansatsen i studien är abduktiv då teorier valts redan innan analysen av materialet, men det har även funnits en öppenhet för nya infallsvinklar under arbetets gång. Det insamlade materialet tematiserades och analyserades med hjälp av en kritisk diskursanlys. De teorier som använts är socialkonstruktionism, postkoloniala teorier och intersektionalitet. Resultatet visade att alla informanter beskrev att fler utländska än svenska kvinnor befann sig i gatuprostitution och att det bland dessa kvinnor förekommer människohandel för sexuella ändamål. Informanterna hade olika förklaringarna till det ökade antalet utländska kvinnor i gatuprostitution. Deras förklaringar grundades i öppnare gränser, ojämställdhet mellan män och kvinnor, etnicitet och globala orättvisor. Kvinnornas situation och behov beskrevs av informanterna som individuella och varierande. Samtidigt beskrev alla informanter att de utländska kvinnorna hade fler behov av hjälp än de svenska, främst utifrån att de inte har någon rätt till socialförsäkringssystem och sjukvård. Det gick även att utläsa en diskurs där kvinnorna sågs som antingen offer eller som starka kvinnor, utifrån att de levde i en svår situation. Informanterna beskriver att de jobbar uppsökande och rör sig i Rosenlund på kvällstid. Arbetet ser olika ut mellan de olika organisationerna, men gemensamt är att dem försöker att skapa förtroendefulla relationer med kvinnorna för att kunna lägga en grund för ett socialt förändringsarbete. Informanterna beskriver även att förutsättningarna för att målgruppen ska få tillgång till visst socialt stöd är att de behöver definieras som offer för människohandel i juridisk mening, något som på grund av bristande polisiärt arbete ofta inte är möjligt. Informanterna beskrev även att de på olika sätt arbetar med social hjälp vid återvändandet för de kvinnor som önskar lämna prostitutionen och resa hem. I uppsökarnas berättelser fanns förståelser av kön, klass och etnicitet som kunde kopplas till intersektionella och postkoloniala teoribildningar. Diskursen prägladess av den västerländska kontext informantera befinner sig i, samt en svensk diskurs utifrån jämställdhet som kan förstås i ljuset av den svenska sexköpslagen.