dc.contributor.author | Thelin, Sara | swe |
dc.contributor.author | Jansson, Marie | swe |
dc.date.accessioned | 2007-05-08T13:17:44Z | |
dc.date.available | 2007-05-08T13:17:44Z | |
dc.date.issued | 2007 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/3813 | |
dc.description.abstract | Syfte
Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på hur matematik och språk hör ihop. Vi har framförallt inriktat oss
på att undersöka hur elever med bristande kunskaper i det svenska språket utvecklas inom ämnet matematik. Det
huvudsakliga syftet var att ta reda på vilka konsekvenser ett bristfälligt språk kan få för den matematiska
utvecklingen.
Följande frågeställningar har vi besvarat under arbetets gång:
·Finns det något samarbete mellan klassföreståndare och modersmålslärare och hur fungerar det i så fall?
·Finns det ett behov av undervisning i matematik på elevens modersmål?
·Vilken språklig kommunikation sker i klassrummet enligt läraren och vad har det för betydelse för
förståelsen?
·Vilka konsekvenser kan eventuella brister i det svenska språket få för hur elever utvecklar sitt
matematiska tänkande?
Metod
Vår studie bygger dels på en undersökning där eleverna har fått göra en diagnos och på intervjuer med elva
elever, tre klassföreståndare och två modersmålslärare på en mångkulturell skola i Göteborg. Diagnosens fokus
låg på att lösa ett antal uppgifter där subtraktion och addition skulle användas. Med hjälp av resultaten från den
kunde vi plocka ut de elever som skulle kunna passa bäst för vår intervju. Efter elevintervjuerna kunde vi
anpassa frågorna som vi sedan ställde till klassföreståndarna samt modersmålslärarna.
Resultat
Studien visar att de intervjuade klassföreståndarna och modersmålslärarna har delade uppfattningar om det finns
något samarbete dem emellan. Samtliga lärare är dock överens om att de flesta eleverna är i behov av extra stöd i
sitt modersmål i den dagliga undervisningen. Några av eleverna vi intervjuade berättade att de talar och förstår
sitt modersmål bättre än svenska och att de önskar att de erbjöds matematikundervisning på "sitt" språk.
Modersmålslärarna är av en annan uppfattning då de upplever att de flesta elever är bättre på svenska än vad de
är på sitt modersmål. Studien visar att det inte är vardagssvenskan som eleverna på "vår" skola behöver hjälp
med utan ett mer matematiskt språk. Vi har kunnat dra slutsatsen att det inte bara är ett bristande språk som gör
att en elev med ett annat modersmål än svenska får svårigheter i sitt matematiska tänkande, utan att det även kan
vara av kulturella orsaker. | swe |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.subject | Matematik | swe |
dc.subject | flerspråkighet | swe |
dc.subject | minioritetselever | swe |
dc.subject | mode | swe |
dc.title | Matematik och språk, en studie om språkets betydelse för elevers matematiska tänkande | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | C | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Sociology | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen | swe |
dc.type.degree | Student essay | swe |