Är riskjusterad fondavkastning en funktion av fondförvaltarens bakgrund och egenskaper?

Abstract

Avkastning och risk för en aktiefond styrs generellt av flera direkta och indirekta mekanismer, exempelvis relaterade till nationella makroekonomiska faktorer såsom ränteförändring och inflation. Utöver makroekonomiska faktorer finns indirekt mikroekonomisk påverkan, exempelvis relaterad till riskaversion, preferenser och irrationellt beteende hos individen. Därtill påverkas aktiefondernas avkastning och risk av övergripande internationella konjunkturcykler, inkluderande internationell makroekonomi. Studien som här presenteras fokuserar på att undersöka och kvantifiera hur bakgrund och egenskaper hos fondförvaltare systematiskt påverkar avkastning och riskexponering för 42 aktivt förvaltade svenska aktiefonder. Undersökningen inkluderar utbildningsnivå, kön, ålder och erfarenhet hos ansvarig fondförvaltare som förklarande variabler, samt avkastning, risk och riskjusterad avkastning som beroende variabler. Studien använder Sharpekvot, Treynorkvot och Jensens alpha som värderingskvoter för att åskådliggöra riskjusterad avkastning över tid. Undersökningen indikerade en stor genusdiskrepans hos svenska fondförvaltare eftersom endast 3 av 42 undersökta fonder hade en kvinna som ansvarig fondförvaltare. Eftersom utfallet av Treynorkvot och Jensens alpha beror på val av index fokuserade modellstudien på att jämföra riskjusterad avkastning med hjälp av Sharpekvot. Studien demonstrerade att förvaltare med en civilekonomexamen (eller motsvarande utbildning, normalt minst 4 års universitetsutbildning) hade en positiv påverkan på fondens absoluta och riskjusterade avkastning (Sharpekvot), jämfört med förvaltare som hade en kandidat- eller masterexamen. Förvaltare med civilekonomexamen hade även ett generellt lägre risktagande jämfört med förvaltare som hade en kandidatexamen. Det var ett statistiskt signifikant negativ samband mellan förvaltarnas ålder och fondernas Sharpekvot. Det fanns även en icke statistiskt signifikant trend att avkastningen var lägre hos fonder med kvinnliga fondförvaltare jämfört med de fonder som hade en manlig fondförvaltare.