Association between job strain and health. A cross-sectional study within a native Swedish and immigrant population

Abstract

Introduktion: Psykosociala arbetsrelaterade faktorer, såsom arbetsrelaterad stress, är viktiga orsaker till förekomsten av stressrelaterade sjukdomar och psykiska problem. Inom ramarna för folkhälsa används arbetsvillkor vanligen som en riskindikator vid mätning av hälsotillstånd. Enligt krav-kontroll socialt stöd modellen (DCS) har sjuklighet tydligt kopplats till en arbetsmiljö som utgörs av höga psykosociala krav, lågt beslutsutrymme, och lågt socialt stöd. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna studie är att få kunskap om huruvida tidigare resultat som påvisat samband mellan DCS och hälsa gäller för en befolkning bestående av personer födda i Sverige och immigranter i Västsverige. Sekundärt syfte är att undersöka om det förekommer skillnader i resultaten mellan Svenskar och immigranter. Metod: Data från denna studie har hämtats ifrån hälsoresursprojektet (HAP). Populationsurvalet delades in två grupper bestående av 2795 svenskar och 319 immigranter av både män och kvinnor mellan åldrarna 19 till 64. Deltagarnas hälsotillstånd mättes med långvarig sjukdom (PI), och psykiskt välbefinnande (MW). Arbetsrelaterad stress mättes i enlighet med DCS modell. Rådata från HAP bestod av ett slumpmässigt urval varifrån förhållandet mellan DCS och hälsotillstånd analyserades. Resultat: Analysen stöder tidigare forskning som visar på ett signifikant samband mellan DCS och MW. En större andel deltagare i gruppen bestående av immigranter upplevde yrken med högre arbetsbelastning, lägre MW, och lägre socialt stöd. Slutsats: Arbetsrelaterad stress kan ses som en viktig faktor för att förutsäga riskfaktorer för ohälsa. En förståelse för psykosociala arbetsrelaterade faktorer kan ge kunskap som kan integreras i förebyggande och hälsofrämjande interventioner med arbetsplatsen som arena, och därigenom bidra till förbättrade strategier inom företagshälsa. Genom att använda DCS-modellen som ett förebyggande verktyg kan en god arbetsmiljö med positiva effekter på befolkningen uppnås i form av färre incidenter av sjukdomar som påverkar både sjuklighet och dödlighet. Det är viktigt att förstå den roll som demografiska förhållanden kan ha i arbetsrelaterad stress, skillnader i yrken, och olika individuella behov för att bättre kunna anpassa arbetet utifrån förutsättningarna för den enskilda individen.