Kuratorers berättelser - en narrativ studie om rollen som kurator inom hälso- och sjukvården

Abstract

Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom hälso- och sjukvården berättar om sin egen roll som kurator. Vi ville söka förståelse för vad kuratorn upplever vara essensen i kuratorsuppdraget samt vad som karaktäriserar yrkesrollen gentemot andra professioner inom hälso- och sjukvården. De frågeställningar som sedan valts har präglat hela studien och fungerat som hjälp för att kunna besvara syftet. Frågeställningarna handlade om vad kuratorerna själva upplevde var essensen i deras yrkesroll, hur kuratorerna upplevde sin roll i hälso- och sjukvården samt hur kuratorerna själva såg på utvecklingen av sin yrkesroll inom hälso- och sjukvården. För att besvara frågeställningarna valdes en narrativ samtalsmetod, där ambitionen varit att låta kuratorerna fritt berätta hur de upplever kuratorsrollen. Sex samtal genomfördes med sex olika kuratorer på tre olika sjukhus. En fenomenologisk ansats har präglat studiens samtliga moment, då ambitionen varit att försöka förstå verkligheten så som den ter sig för kuratorerna själva. För att förstå kuratorerna och deras berättelser valdes också symbolisk interaktionism som ansats samt rollteori som teori i analysen av empiri. Resultatet av studien delades in under tre teman; professionen kurator, rollen som kurator på en medicinsk scen och strävan mot professionalisering. Kuratorerna själva såg sin roll som ett viktigt komplement till övriga sjukvården, kuratorn kunde med sitt perspektiv se patienten utifrån ett helhetsperspektiv. Essensen i kuratorsrollen upplevde kuratorerna vara samtalet, och sågs som en grund i allt relationsskapande. Kuratorerna hade även arbetsuppgifter som var av mer praktisk karaktär, dessa uppgifter upplevdes dock inte alltid som lika viktiga eller intressanta. Flera av kuratorerna berättade om rollen som ensam i en medicinsk kontext. Kuratorerna upplevde en ständig kamp om att synliggöra sig för andra personalkategorier inom hälso- och sjukvården. Rollen upplevdes för flera av kuratorerna som otydlig och vag och det fanns en önskan om tydligare ramar och en tydligare beskrivning av kuratorsrollen för andra personalkategorier. Som en del i en professionaliseringsprocess av kuratorsrollen var en legitimation för kuratorer något som diskuterades i samtalen. Kuratorerna fick berätta hur de såg på en eventuell legitimation och flera upplevde att den skulle kunna bidra till tydlighet och fungera som statushöjande i förhållande till andra professioner inom sjukvården.