dc.contributor.author | Rasmussen, Simon | |
dc.date.accessioned | 2015-03-12T13:37:00Z | |
dc.date.available | 2015-03-12T13:37:00Z | |
dc.date.issued | 2015-03-12 | |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/38476 | |
dc.description.abstract | I Sverige upplever människor en större tidsbrist samtidigt som grönytor i och runt
tätorter degraderas som konsekvens av förtätning och expandering. Parallellt med den
utvecklingen ökar ambitionen att alla människor ska kunna ha god möjlighet att välja
att på egna villkor vistas i naturområden. Tillsammans utgör dessa ett ökat behov att
planera kring tillgängligheten till vardagsrekreation i tätortsnära natur. Om dessa
frågor med alla dess fördelar, som exempelvis hälsa, ska bli tillgängliga för alla i
samhället så måste förutsättningarna och möjligheterna göras jämlika.
Detta är en magisteruppsats inom kulturgeografi med Syfte att undersöka hur och av
vilka Delsjöområdet används under olika tider på dygnet utifrån aspekter som ålder
och genus. Vidare undersöks bakomliggande faktorer som avgör vilka tider på dygnet
folk väljer att vistas i området och hur de faktorerna skiljer sig mellan kön och ålder.
Genom att utföra en observation och frågeintervjuundersökningar i Delsjöområdet
som är ett tätortsnära naturområde i Göteborg under två vardagar i december samlas
data som visar på besöksmönster mellan och inom kön, ålder och aktiviteter. Vidare
genom att samtala med människor på plats ges information om bakomliggande
faktorer som kan förklara varför människor vistas i området vissa tider på dygnet.
Genom att ta del av befintlig data från en enkätundersökning från år 2007 som
besvarats av frekventa besökare i Delsjöområdet ges ytterligare kunskap i form av
besöksfrekvens och erfarenhet av natur.
Resultatet visar att män generellt utgör en större andel av besökarna som observerades
i området. På morgonen och runt lunch utgjordes området främst av äldre män och
mot kvällen skiftade det över till unga män som utgjorde en klar majoritet i mörkret.
Vidare är det också män som angivit att de besöker området betydligt oftare än
kvinnor och att de upplever naturen och området som betydligt tryggare jämfört med
kvinnors uppfattning om detsamma. För kvinnor innebär mörkret och rädslan för
överfall en tydlig restriktion för att kunna vistas i området, men det finns också
könskulturella hinder som minskar kvinnors handlingsutrymme. De hindren bygger
på kvinnans större ansvar i hushållet som i praktiken innebär mindre fritid samt att
offentliga rum kulturellt och traditionellt ses som manliga. Vad som till största del
bidrar till skillnaderna mellan kvinnor och män i detta fall är svårt att avgöra. Oavsett
restriktion så rotar sig problemet djupt i grundläggande könsstrukturer som bidrar till
ojämna förutsättningar i samhället i stort och därmed även tillgänglighet till tätortsnära
natur. | sv |
dc.language.iso | swe | sv |
dc.relation.ispartofseries | magisteruppsatser i kulturgeografi | sv |
dc.relation.ispartofseries | 2015/2 | sv |
dc.subject | Tätortsnära | sv |
dc.subject | natur | sv |
dc.subject | Vardagsrekreation | sv |
dc.subject | Tillgänglighet | sv |
dc.subject | Tidsgeografi | sv |
dc.subject | Genusgeografi | sv |
dc.title | Tätortsnära natur för vem? -En studie av Delsjöområdet ur ett tids- och genusgeografiskt perspektiv | sv |
dc.type | Text | |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | |
dc.type.uppsok | H1 | |
dc.contributor.department | University of Gothenburg / Department of Economy and Society | eng |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet / Institutionen för ekonomi och samhälle | swe |
dc.type.degree | Student essay | |