dc.contributor.author | Persson-Eskilsson, Helena | swe |
dc.contributor.author | Upper, Käthe | swe |
dc.date.accessioned | 2007-05-08T13:18:17Z | |
dc.date.available | 2007-05-08T13:18:17Z | |
dc.date.issued | 2007 | swe |
dc.identifier.uri | http://hdl.handle.net/2077/3849 | |
dc.description.abstract | Bakgrund och syfte
Vi ville i vår studie undersöka hur läs och skrivundervisningen bedrevs i två klasser i skolår 1.
Därför var vårt syfte att undersöka vilka metoder, arbetssätt, arbetsformer och förhållningssätt
lärarna i de båda klasserna utövade. Vi ville också undersöka vad eleverna själva ansåg om
behovet av att lära sig läsa och skriva.
Metod
För att få svar på våra frågeställningar genomförde vi en kvalitativ studie som inspirerats av
den etnografiska metoden. Utifrån våra frågeställningar gjorde vi observationer och intervjuer
med såväl barn som deras lärare samt en forskare vid Göteborgs universitet. Vi intervjuade
sammanlagt åtta barn och två lärare, fyra barn i varje klass. Vi valde våra skolor väl medvetna
om deras olika läs- och skrivmetoder. Intervjufrågorna till forskaren var halvstrukturerade
med följdfrågor för att få mer fördjupade svar. För att få kunskap om barnens egna tankar och
undvika ja och nej svar ställde vi öppna frågor som "Vad skulle hända om......".
Resultat
Alla barn lär sig att läsa och skriva men barn lär sig på olika sätt. För vissa barn är den
syntetiska metoden med sin strukturerade inlärningsgång från del till helhet den bästa menar
vissa forskare och lärare. Andra forskare och pedagoger föredrar den analytiska metoden som
utgår från hela texter. Det finns ingen metod som är rätt eller fel vid läs- och skrivinlärning.
Samtliga åtta elever vi intervjuade i de båda skolorna hade förstått poängen med att kunna
läsa och skriva men bara två elever av de åtta nämnde läsningen för nöjes skull. I
Tomteskolan nämnde tre av eleverna att de kunde läsa det som fröken sagt till dem att läsa.
Läsningen skedde individuellt och språkmiljön kan beskrivas som tyst.
I Trollskolan använde sig eleverna av varandra när de skulle läsa och samarbetet mellan
eleverna var viktigt i deras läs- och skrivinlärning. Högläsningens betydelse var de båda
lärarna mycket väl medvetna om men det var bara i den sociokulturellt präglade skolan som
högläsning bedrevs dagligen i samlingen. Läraren i den mer behavioristiskt influerade skolan
använde sig av högläsning "när det fanns tid till det". I de två skolorna var det behavioristiska
respektive det sociokulturella synsättet påfallande tydligt i undervisningen. Språkmiljön kan
beskrivas som flerstämmig. | swe |
dc.language.iso | sv | swe |
dc.title | Metodval vid läs- och skrivinlärning i skolår 1 - Olika synsätt på hur barn lär sig läsa och skriva | swe |
dc.setspec.uppsok | SocialBehaviourLaw | swe |
dc.type.uppsok | C | swe |
dc.contributor.department | Göteborgs universitet/Sociologiska institutionen | swe |
dc.contributor.department | Göteborg University/Department of Sociology | eng |
dc.type.degree | Student essay | swe |