Show simple item record

dc.contributor.authorSelan, Kristiansv
dc.date.accessioned2015-04-14T13:26:28Z
dc.date.available2015-04-14T13:26:28Z
dc.date.issued2015sv
dc.identifier.urihttp://hdl.handle.net/2077/38674
dc.description.abstractSyftet med denna studie är att undersöka vad vissa elever i gymnasieskolan anser vara viktigast att lära sig inom historieämnet samt att se om det finns några skillnader mellan elever som har svenska rötter och elever med ut- ländsk härkomst. Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning samt några kompletterande inter- vjuer i samband med dessa. Tvåhundra elever från fem gymnasieskolor deltog i nämnda enkätundersökning. Dessa gymnasieskolor är belägna både centralt i tätort som förort samt mindre tätort på landsbygden för att få ett bredare urval av svarande. En jämförelse har sedan gjorts mellan de två grupperingarna samt med andra adekva- ta undersökningar som exempelvis Långströms och Holmbergs studier från år 2000 respektive år 2007. Resulta- ten från min studie visar vilket även tidigare forskning hävdar att nutidshistoria från Europa anses vara viktigast och troligen mest intressant. Den visar även att demokratins utveckling och krig anses som de mest viktiga äm- nesområdena något som skiljer sig till viss del gentemot andra nämnda undersökningar. Mina resultat visade även att en stor majoritet av eleverna är mycket eller ganska intresserade av historieämnet och att ca nio av tio elever ansåg att lärarens roll är mycket eller ganska viktigt för att ämnet skall bedömas som intressant. En stor differens mellan de båda studerade grupperingarna gick att finna när det gäller vilka geografiska områden som ansågs vara viktigast. Båda ansåg Europa vara det viktigaste området men därefter ansåg elever med svenska rötter att Sverige och övriga Norden var de mest angelägna områdena emedan elever med utländsk härkomst hävdade att Mellanöstern, Asien och Afrika var detta. En annan viktig differens var att ca sju av tio elever med utländska rötter ansåg att religionshistoria var viktigt emedan endast ca fyra av tio elever med svenska sådana hade denna uppfattning samt att de förstnämnda eleverna bedömde läsandet av den egna kulturen som mer es- sentiell. Dessa resultat kan eventuellt påvisa att det finns ett behov hos elever med utländskt påbrå att öka förstå- elsen för sina rötter och ursprungsländers historia vilket bör tas i beaktande vid planering av framtida historieun- dervisning. Här har historieämnet en viktig uppgift; att bistå elever att finna en identitet i ett mångkulturellt sam- hälle med hjälp av kunskap och ökad förståelse för kulturer och deras historia.sv
dc.language.isosvsv
dc.subjectHistoriasv
dc.subjectutbildningsv
dc.subjectetniska röttersv
dc.subjectintressesv
dc.titleHistorieämnet i gymnasieskolan: En studie om historieundervisningen på gymnasiet ur elevperspektiv med fokus på etniska rötter.sv
dc.setspec.uppsokSocialBehaviourLawsv
dc.type.uppsokM2sv
dc.contributor.departmentGöteborgs Universitet/Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapsv
dc.type.degreeStudent essaysv


Files in this item

No Thumbnail [100%x80]

This item appears in the following Collection(s)

Show simple item record