Det låter sig inte göras om du ser sur ut – En kvalitativ studie om elevers villkor och framtid på ett högskoleförberedande- respektive ett yrkesprogram på gymnasiet.

Abstract

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur relationen mellan arbetsmarknaden och utbildning kommer till uttryck i lärares tal om sin undervisning i ett yrkes- respektive ett högskoleförberedande program.

Studiens huvudfråga har varit hur några lärare beskriver hur de tänker kring bedömning i kursen kommunikation. Detta relativt mellan de elever som går yrkesprogrammet barn och fritid (BF) och det studieförberedande samhällsvetenskapsprogrammet (SA), samt vad dessa tankar kan tänkas få för konsekvenser för dessa elevgruppers framtid.

Det material som studien använt sig av är kvalitativa intervjuer med sex olika lärare. De har blivit intervjuade kring det obligatoriska kursmomentet presentation i kursen kommunikation i förhållande till innehåll och bedömning. Materialet har analyserats utifrån Bernsteins begrepp vertikal- och horisontell diskurs samt klassifikation och inramning. Resultatet har också reflekterats genom Bourdieus kulturella kapital.

Resultatet visar på att trots att kursen har samma kunskapskrav oavsett gymnasieprogram, så styr programmens examensmål utformningen av presentationsmomentet genom programmens olika förhållningssätt. På BF knyts presentationsmomentet till elevernas blivande yrken och stor vikt läggs vid att eleverna blir goda kommunikatörer. På SA ställs det i stället högre krav på att innehållet i presentationerna ska vara väl genomarbetade och reflekterade. Genom sina presentationer får eleverna där i stället träna sig i att bli kommunikativa teoretiker. Studien visar på att den nya gymnasieskolan leder till ökad differentiering mellan ungdomars kunskaper. Differentieringen handlar om hur elevernas kunskaper är organiserade som antingen kontext- eller icke kontextbundna; så kallade horisontella- eller vertikala diskurser. För en elev från BF innebär detta att de erhåller kunskaper som gör att de blir konkurrenskraftiga inom sitt yrkesområde. Däremot kan de ha svårt att använda sig av sina kunskaper utanför sitt yrkesområde. Eleverna på SA erhåller i stället mer generella kompetenser där de blir duktiga i att se konsekvenser och får möjligheter att träna upp sina analytiska och reflekterande förmågor vilka krävs för att klara högskolan.

Förståelsen för hur elevers kunskaper i dagens gymnasieskola är organiserade gör att vi som blivande lärare har möjligheter att arbeta för att bredda elevers kunskaper och möjligheter; oavsett program.