En studie om barns möjligheter att komma till tals i förskolan.

Abstract

Studiens syfte är att få kännedom om hur barns möjligheter att komma till tals i samtal med pedagoger på förskolan ser ut. Vidare förankras detta i hur dialogerna ser ut mellan dem. Vilka dialogiska samtal är framträdande utifrån den reglerande och gränssättande dialogen samt den meningskapande och utvidgade dialogen inom respektive aktivitet enligt Hundeide (006, s76-83)? Vilket utrymme skapar pedagogen för barnet att komma till tals? Samt när det närmar sig de dialogiska samtalen monolog? Fokus är på pedagogens förhållningsätt i samtalet med barnet som leder oss in på barnsyn, atmosfär och makt. Jag har inspirerats av en etnometodologisk forskningsmetod som studerar vad människors yttranden har för inverkan i det sociala samspelet. Fokus är studera hur det verbala språket används i förskolans vardag och vilken inverkan det har på individens agerande. Jag har gjort ostrukturerade observationer på en förskoleavdelning under ett par dagar. Dessa spelades in med en iphone där ljudfilerna togs upp. Dessa transkriberades direkt efteråt. Därefter ett flertal gånger till och på så vis delades samtalen in i sekvenser. Anteckningar fördes under tiden med hållpunkterna makt, atmosfär, dialog. Vidare så var studien kvalitativ där observatören själv är mätinstrumentet. Observationerna har transkriberats, antecknats, reflekterats, analyserats och sammanställts. Resultatet visar att barns möjligheter att komma till tals begränsas av den reglerande och gränssättande dialogen. På så vis stängs barnets möjligheter i att uttrycka sin tankar och behov.