O(ut)taliga metoder - lärares metoder och arbetssätt i klassorkester ur ett sociokulturellt perspektiv

Abstract

Studiens syfte är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur tre lärare inom kulturskolan resonerar kring och arbetar med undervisningsmetoder. Vi vill synliggöra skillnader och likheter i lärarnas resonemang om gruppmetodiska val i undervisningsformen klassorkester. Våra frågeställningar är: hur resonerar lärarna kring val av undervisningsmetod i relation till gruppundervisning och vilka eventuella skillnader och likheter framkommer i deras resonemang utifrån aspekterna lärande, erfarenhet och respons? Vilka undervisningsmetoder synliggörs i undervisningen? Metoderna som används i studien är kvalitativa intervjuer och observationer. Studiens material utgörs av tre intervjuer och observationer från sex lektioner med tre olika klasser. Resultaten visar att lärargruppen ofta väljer att ge instruktioner genom att förevisa istället för att ge verbala instruktioner. Förevisandet medför att gehörsundervisning ges stort utrymme och används med fördel i undervisningen. Rytmikmetoden är en metod som lärarna framhäver som värdefull att använda i klassorkesterundervisningen. Alla lärarna saknar dock djupare förståelse för metoden och begränsas därav av sin egen ämneskunskap. Resultaten visar också att lärarna upplever en brist av pedagogiska samtal och att dela erfarenheter om undervisning med varandra. De pekar ut tidsbrist som den avgörande faktorn för problemet och ger uttryck för att pedagogiskt relaterade frågor och mindre tid till praktiska problem vore önskvärt. Lärarnas användande av beröm och uppmuntran bidrar enligt tidigare forskning till elevernas utveckling. Studien tar även upp betydelsen av förebilder och användandet av elevers erfarenheter i undervisningen. Till synes spelar lärarnas flexibilitet och samspel en stor roll i lärarnas arbete med klasserna. Sammansättningen av lärare och deras individuella och gemensamma erfarenheter har en tydlig inverkan på arbetssättet och val av lektionsinnehåll. Studien blir ett led i att synliggöra kulturskolelärares metoder, men också en del i ett större sammanhang där användbara gruppmetoder kan inspirera lärare att utveckla sin yrkesroll.