Lyftet med problem. En fallstudie inom Matematiklyftet

Abstract

Syfte: Studiens syfte är att belysa vilken betydelse fortbildningen ”Matematiklyftet, modul problemlösning” har på ett arbetslags uppfattningar om problemlösning och vilken kompetens lärarna utvecklar för att i undervisningen kunna stödja alla elevers utveckling och lärande i matematik genom problemlösning, och med fokus på elever i matematiksvårigheter. Syftet är även att belysa hur lärarna utvecklar sin kompetens och att identifiera vilka faktorer som påverkar lärarna under kompetensutvecklingen.

Teori: Formuleringen av forskningsfrågor och analys av resultatet utgår från en sociokulturell och socialkonstruktivistisk ansats då kollegialt lärande varit grunden för studien. Programteorin har använts som grund för att tolka de faktorer som påverkar lärarna under fortbildningen.

Metod: Fallstudiemetoden inspirerad av etnografi, har använts för att besvara studiens syfte. Empirin har främst samlats in genom inspelningar av arbetslagsmöten, samt vid några deltagande observationer. Anteckningar från arbetslagets möten och en gruppintervju har även använts vid datainsamlingen.

Resultat: Studien visar på att fortbildningen tycks ha utvecklat lärarnas uppfattning om begreppet problem och syftet med problemlösning så att de till viss del inser dess betydelse vid elevers lärande i matematik. Arbetslaget verkar ha utvecklat kompetens att bättre kunna stödja alla elevers lärande i matematik genom problemlösning, och de har tillägnat sig flera olika verktyg, vilka speciellt främjar elever i matematiksvårigheter och som behöver stöd för att nå målen. Lärarna har utmanats i sin medvetenhet om hur de sociomatematiska normerna påverkar undervisningen och hur den kan utvecklas. Resultatet visar de faktorer som verkar för lärarnas utveckling, såsom Matematiklyftets grundtanke med det kollegiala lärandet, Lärportalens tydliga struktur med blandning av teori och praktik, samt till viss del stöd av handledaren. Resultatet visar även på de faktorer som verkar emot lärarnas utveckling, främst då bristen på en engagerad skolledare som är en viktig del enligt tidigare forskning. Därutöver är det flera faktorer i lärarnas vardag som inverkar negativt, såsom intensiv dag innan arbetslagets mötestid, att bemöta elever i behov av stöd vid olika situationer, ofördelaktiga schemapositioner, samt framförallt en ständig tidspress.