Kulturmöten på högstadiet En undersökning av några högstadielärares förhållningssätt till elever med en annan kulturell bakgrund

Abstract

Sammanfattning: Vi tror att det kan ligga en särskild utmaning i ett yrkesmässigt möte med en person med en annan kulturell bakgrund. Högstadielärares möten med elever som har en annan kulturell bakgrund, kan det av flera anledningar vara värdefullt att undersöka. För att kunna reflektera över vilka förhållningssätt som kan tänkas vara fördelaktiga eller inte, behö- ver man bland annat först ha god kännedom om högstadielärares förhållningssätt. Hur tänker och känner samt hur agerar de i kulturellt kontrastrika möten? Tillsammans med en ödmjuk inställning inför ämnets komplexitet, kan resultaten från en undersökning av högstadielärares förhållningssätt bidra till ökad kunskap om lärares arbetssituation samt till utvecklandet av en mer gynnsam lärandemiljö för elever med en kulturell bakgrund som skiljer sig från lärarens. Syftet med undersökningen är att ge ökad förståelse för (med betydelsen: ökad kvalitativ kun- skap om) högstadielärares förhållningssätt till elever med en annan kulturell bakgrund. Under- sökningen bygger på semistrukturerad intervju med sju högstadielärare. Intervjuerna utgick från två huvudfrågor och varade 0-50 minuter per respondent. Analysen av intervjumateria- let gav oss fem skilda resultat. Undersökningsresultatet visar följande: 1. Det finns ett speci- fikt förhållningssätt som verkar gälla för många högstadielärare. Förhållningssättet innebär ett betraktande av etniska grupper som enhetliga kulturer. . Det finns stor anledning att miss- tänka att det finns ett förhållningssätt bland högstadielärare som kännetecknas av en uppfatt- ning att det inte existerar några som helst kulturella skillnader mellan dem själva och elever- na. 3. Högstadielärares förhållningssätt i kulturmöten präglas i hög grad av en avvägning mellan två skilda prioriteringar ­ att förmedla en gemensam kultur kontra att ge rum åt kultu- rell mångfald. 4. Det uppkommer ibland kulturmöten på högstadiet som upplevs som särskilt problematiska av lärare på grund av att de anser att de saknar möjligheter att hantera dem på ett tillfredställande sätt. 5. Det finns anledning att anta att många högstadielärare är väl för- trogna med ett interkulturellt förhållningssätt. Vi anser dock att det är svårt att uttala sig mer bestämt angående hur väl etablerat det interkulturella förhållningssättet är bland högstadielä- rare i allmänhet.

ii