Skönlitteratur vid läs- och skrivinlärning

Abstract

Syftet med arbetet är att undersöka skönlitteraturens användningsområden vid läs- och skrivinlärning i de tidigare skolåren inom ett helordsinriktat förhållningssätt. Frågeställningar vi har använt oss av är: Använder sig lärare med ett helordsinriktat förhållningssätt av skönlitteratur vid läs- och skrivinlärning?, Vilka skönlitterära texter använder de sig i så fall av vid läs- och skrivinlärningen?, Vilka metoder är knutna till dessa texter? För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat fyra lärare som delvis arbetar utifrån ett helordsinriktat förhållningssätt. Vi har även i samband med intervjuerna sett närmare på det material som lärarna använder sig av vid sin läs- och skrivundervisning. Med den kvalitativa undersökningen ville vi synliggöra vilka skönlitterära texter lärarna använder sig av vid läs- och skrivinlärningen, samt vilka metoder som är knutna till dessa skönlitterära texter. Undersökningen visade att samtliga lärare använder sig av skönlitterära texter vid sin läs- och skrivundervisning. De tre metoder knutna till skönlitterära texter som vi tolkar som viktigast vid lärarnas läsinlärning är läsläxan, enskild läsning och högläsning. Vid skrivinlärning uppfattar vi att det finns få kopplingar mellan redan skriven skönlitterär text och den skrivinlärning som lärarna bedriver. Det främsta användandet av skönlitterär text vid skrivinlärning, är att barnen själva får författa skönlitterära texter.

II